Jubileumsgeneralen: "Vi firar 250 år av judiskt liv i Sverige"

Under hela 2025 arrangeras evenemang i hela landet för att uppmärksamma ett kvarts millennium av judisk närvaro och bidrag till det svenska samhället.

Det var Gustav III som 1775 skrev under beslutet att Aron Isak fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Denna kungliga signatur lade grunden för ett organiserat judiskt liv i landet. Nu, 250 år senare, leder Rebecka Glaser det omfattande jubileumsåret – från sin roll som jubileumsgeneral på uppdrag av Judiska Centralrådet.

“Mitt jobb är att få igång, samordna och kommunicera alla de fantastiska initiativ som kommer in”, säger hon.

Ett levande minne, en levande kultur

År 2025 markerar ett historiskt jubileum: 250 år sedan Gustav III tillät den tyske juden Aaron Isaac att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Det är denna händelse som betraktas som starten på ett officiellt judiskt liv i Sverige.

Under hela året arrangeras ett nationellt program med över 175 evenemang – från utställningar och föreläsningar till stadsvandringar, konserter och kulturevenemang. Bakom firandet står Judiska Centralrådet, och firandet är en del i en bredare nationell strategi för att möjliggöra för judar att leva öppet och tryggt i Sverige.

Rebecka Glaser, som själv vuxit upp i en sekulär miljö men senare närmat sig sin judiska identitet, säger:

– Vi firar det som är levande. Det är församlingar, föreningar, bibliotek och kommuner som arrangerar allt från seminarier till konserter. Vi är redan uppe i över 175 registrerade evenemang, och det kommer fler varje vecka.

Initiativet handlar inte bara om historia. Det handlar minst lika mycket om nutid och framtid. Judiskt liv i Sverige pågår idag, i smått och stort, i församlingar, på museer, i matlagning och litteratur.

Bland de mest uppmärksammade inslagen finns utställningen “Hjältinnor” i Nybro, som kommer turnera runt i landet, och en storsatsning i Göteborg under kulturkalaset i augusti.

Läs även: Äldre mår extra bra av att äta denna mat

Judiskt liv – bortom stereotyperna

Rebecka Glaser arbetar också med att nyansera bilden av vad judiskt liv i Sverige är.

– Vi vill visa på mångfalden. Judiskt liv är inte bara historia eller förintelseminnen, det är vardag, kultur, religion och relationer. Vi försöker få med allt från forskarföredrag om judisk mat till guidningar i synagogor och stadsvandringar.

Och responsen har varit stark. Många kommuner, skolor och länsmuseer engagerar sig, och programmet fylls på kontinuerligt via jubileets egen hemsida.

“Det handlar om gemenskap”

I Glaser finns både den professionella projektledaren och den personliga resan. Själv har hon vuxit upp i en judisk familj men utan att man firade detta speciellt mycket. Hon beskriver sin judiska förankring som senkommen.

– Jag blev inte mer judisk efter 7 oktober, som många andra. Jag hade redan börjat närma mig traditionen, fördjupa mig, läsa, prata, leva det. Men jag tror att det finns en starkare gemenskap nu. Många söker sig till varandra, säger hon.

Och det är just det judiska livet i Sverige som är fokus för året. Inte Mellanöstern. Inte historiska tragedier – även om minnet lever där också.

– Vi firar att vi finns här. Och att vi fortsätter berätta våra historier.

Läs även: Coppola: Filmkarriären haltar men hotellen blomstrar

Fakta: Judiskt liv i Sverige

• 1775: Gustav III tillåter den tyske juden Aaron Isaac att bosätta sig i Sverige utan att konvertera – starten för organiserat judiskt liv i Sverige.
• 1782: Judereglementet införs – reglerar judars rättigheter och skyldigheter i landet.
• Idag finns fyra judiska församlingar: i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg.
• Totalt uppskattas mellan 15 000 och 20 000 personer i Sverige ha judisk bakgrund.
• Jubileet 2025 samordnas av Judiska Centralrådet.
• Mer information: judisktliv.se
• Judiskt liv i Sverige organiserades officiellt 1775.
• Idag finns fyra församlingar: i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg.
• Totalt uppskattas mellan 15 000 och 20 000 personer i Sverige ha judisk bakgrund.
• Jubileet pågår hela 2025 och samordnas av Judiska Centralrådet.
• Mer info och evenemang: jubiléets hemsida

Tips: En judisk helg i Stockholm

• Besök Judiska museet i Gamla stan
• Gå en stadsvandring i judiska spår (finns via Stadsmuseet och Stadsarkivet)
• Lunch eller middag på Schmaltz eller Yalla Yalla på Ringvägen
• Anmäl dig till en visning av synagogan på Wahrendorffsgatan
• Avsluta med Shabbat – lägg undan mobilen, laga mat, tänd ljus och bara vara

Judiska hjältinnor intar Nybroplan – en utomhusutställning om mod, kultur och identitet

Just nu, mitt i hjärtat av Stockholm, på Raoul Wallenbergs torg vid Nybroplan, visas utomhusutställningen Judiska Hjältinnor – ett av de mest kraftfulla inslagen i jubileet “250 år av judiskt liv i Sverige”.

Utställningen lyfter fram 18 svenska judiska kvinnor som på olika sätt brutit barriärer och gjort avtryck i samhället – från politik och konst till vetenskap och aktivism. Namn som Ester Blenda Nordström, Cordelia Edvardson och Barbara Bergström samsas med mindre kända men lika betydelsefulla röster. Bilder, texter och citat formar tillsammans ett galleri av styrka och komplexitet – mitt på gatan, för alla att se.

Bakom initiativet står författaren Karin Brygger, journalisten Anneli Rådestad och konstnären Joanna Rubin Dranger. Utställningen är inspirerad av boken med samma namn och producerad i samarbete med Judiska Centralrådet.

– Min förhoppning är att kunskapsnivån om judiskt liv ska höjas. Vi vill lämna något varaktigt som stärker synligheten för judiskt liv i Sverige långt efter 2025, säger Rebecka Glaser, jubileumsgeneral och projektledare för årets firande.

Utställningen är öppen dygnet runt och kostnadsfri. Den visas på Nybroplan till och med den 18 maj innan den turnerar vidare genom landet.