Dagens PS
Perfect Weekend

Därför ska du tänka två gånger innan du tar gratisprovet i butiken

Gratis ostbit i handen, dyrare kundkorg i andra änden. Foto: Canva

En bit pizza här, en ostkub där och plötsligt står du vid kassan med något du aldrig hade tänkt köpa. Gratisprovet känns generöst. I själva verket är det en av butikernas äldsta och smartaste försäljningsmetoder.

Det börjar alltid oskyldigt.

Du går genom butiken efter jobbet, lite hungrig och ganska mottaglig för allt som innehåller ost. Då står någon där med en bricka små pizzabitar och säger det farligaste ordet i svensk detaljhandel:

Gratis.

Självklart tar du en.

Och där någonstans har butiken redan vunnit första ronden.

Gratis är sällan gratis

Smakprov delas förstås inte ut enbart för att butikschefen känner sig ovanligt givmild.

Syftet är att få dig att prova en produkt som du annars kanske hade gått förbi utan att ens se, skriver The Atlantic.

En anonym kartong i frysen är lätt att ignorera. En varm bit pizza som redan ligger i munnen är betydligt svårare.

Har du dessutom hunnit tänka ”den där var ju faktiskt god”, är steget från smakprov till kundvagn plötsligt ganska kort.

Försäljningen kan rusa

Effekten kan vara rejäl.

En uppmärksammad genomgång av smakprovens psykologi visade att försäljningen av fryst pizza vid vissa provsmakningar ökade med omkring 600 procent.

I andra fall har försäljningsökningar på betydligt mer än så rapporterats.

Det betyder inte att varje skinkbit vid charkdisken förvandlar oss till ekonomiska vrak. Men metoden fungerar tillräckligt bra för att butiker och varumärken ska fortsätta med den år efter år.

De gör det inte för motionens skull.

Kan ett glas pinot noir i kön till charken påverka aktiekursen?

Allt fler Ica-handlare bygger vinbar och bistro intill kassorna. Vad ger dessa nya affärsmodeller egentligen i rena intäkter och konkurrensfördelar? Är

Hjärnan älskar ordet gratis

Det finns också en ännu enklare förklaring.

Vi människor tycker väldigt mycket om sådant som inte kostar något.

När någon räcker fram en liten portion mat behöver du inte jämföra priser, läsa innehållsförteckningen eller fundera på om du verkligen behöver den.

Du tar bara emot.

Sedan händer något intressant. Produkten är inte längre främmande. Du har provat den. Du vet hur den smakar. Osäkerheten har försvunnit.

Och därmed försvinner också en del av motståndet mot att köpa.

Ove Sundberg i Solsidan har förstått gratisprovets fulla potential – som hobby. Foto: TV4

Ove Sundberg hade förstått allt

I Sverige finns förstås redan en man som gjort gratisprovet till livsstil: Ove Sundberg i Solsidan. En av hans många specialiteter är att cirkulera kring smakproverna i den lokala ICA-butiken och försöka få ut så mycket gratis mat som möjligt.

Ove tror förstås att han lurar butiken.

Problemet är bara att hela systemet bygger på att kunder ska dras till bordet, smaka och sedan handla. I det avseendet är Ove kanske inte snål. Han är snarare detaljhandelns mest engagerade försökskanin.

Costco gjorde smakprovet till en institution

Ingen har drivit denna idé längre än amerikanska Costco.

Där har gratis smakprov blivit en del av själva butiksupplevelsen. Vissa kunder likt Ove Sundberg går mer eller mindre runt mellan provborden och bygger ihop en mindre lunch.

Det har till och med förekommit kunder som tagit konceptet lite väl bokstavligt.

En amerikansk man blev en gång stoppad efter att ha samlat på sig rejäla mängder gratis korvprover och sojasåspåsar.

Det finns alltså en fin gräns mellan att vara prismedveten och att börja använda jackfickorna som delikatessdisk.

Butiken bjuder på en tugga och hoppas få betalt för resten. Foto: Canva

Du behöver inte sluta provsmaka

Budskapet är inte att du ska fly från nästa bricka med ostkuber.

Ta smakprovet.

Ät pizzabiten.

Men kom ihåg varför den står där.

Butiken erbjuder dig inte bara en gratis tugga. Den erbjuder din hjärna en mycket liten knuff mot kassan.

Oenighet om det är livsmedelshandlarnas fel att matpriserna stiger

När matpriserna stiger klagar vi oftast på livsmedelskedjorna. Men enligt en The Economist ligger den verkliga förklaringen tidigare i livsmedelskedjan,

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin