Fyra amerikanska rymdbolag ställde in sitt deltagande dagar innan Europas första rymdtoppmöte öppnade i Paris. Vita huset uppfattade programmet som pro-europeiskt, och bakom konflikten ligger EU:s nya satellitregler som hotar Starlinks dominans.
Musk och Bezos hoppade av Europas rymdtoppmöte – Vita Huset bakom
Toppmötet inleddes på onsdagen i Grand Palais. Omkring 2 000 deltagare från 120 länder samlas under två dagar på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron. Både USA och Kina är representerade på statlig nivå. Ryssland, Iran och Nordkorea saknas helt.
Men den 3 september lämnade SpaceX, Blue Origin, Stoke Space och Starcloud återbud. Bolagen ställde samtidigt in flera planerade besked. Vita huset uppfattade programmet som en pro-europeisk agenda, rapporterar Reuters.
Även på europeisk sida är luckorna tydliga. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz uteblir med hänvisning till andra åtaganden. Italiens premiärminister Giorgia Meloni deltar inte heller.
Striden handlar om EU:s satellitregler
EU lade den 25 juni 2025 fram en Space Act som tvingar alla satellitoperatörer i Europa att följa gemensamma krav på säkerhet, cybersäkerhet och miljö.
Reglerna skapar en särskild kategori för konstellationer med fler än 1 000 satelliter. Starlink har drygt 11 000 aktiva, omkring två tredjedelar av alla aktiva satelliter i omloppsbana.
Överträdelser kan kosta upp till 2 procent av den globala årsomsättningen. SpaceX har uppmanat den amerikanska tillsynsmyndigheten FCC att förbereda vedergällning mot europeiska satellitbolag. FCC-ordföranden
Brendan Carr har varnat för att europeiska operatörer kan stängas ute från den amerikanska marknaden.
Konflikten kommer samtidigt som Elon Musk lovar hundra gånger högre kapacitet i nästa generation Starlink. Ju större försprånget blir, desto mer kostar europeisk reglering för bolaget.
Europa satsar fem gånger mindre än USA
Europa lägger ungefär fem gånger mindre resurser på rymdinvesteringar än USA. Bedömningen kommer från ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher, som varnar för att Europa riskerar brist på bärraketer före 2030. Europas uppskjutningar räknas i tiotal.
President Donald Trump har satt målet 1 000 uppskjutningar per år till 2030.
Marknaden växer oavsett vem som sätter agendan. Den globala rymdekonomin passerade 500 miljarder dollar under 2025 och väntas nå omkring 1 100 miljarder dollar till 2035, enligt en PwC-studie som släpptes på tisdagen.
Tillväxten drivs av satellitkommunikation, navigation, jordobservation och verksamhet kring månen, och gör rymden till nästa biljonmarknad.
Tyskland har tagit över ledartröjan från Frankrike
Frankrike har historiskt varit Europas ledande rymdnation, med rötter i det ballistiska programmet från 1950-talet. Den positionen är borta. Vid ESA:s ministerråd i Bremen i november 2025 stod Tyskland för omkring 23 procent av åtagandena, drygt 5 miljarder euro, medan Frankrike och Italien landade på cirka 16 procent vardera.
Sammanlagt gjorde medlemsländerna rekordstora åtaganden i Bremen på 22,3 miljarder euro. Det gör europeisk rymdpolitik till en förhandling mellan Berlin och Paris snarare än ett gemensamt program.
Rom i december avgör mindre än många tror
Toppmötet i Paris beslutar inga budgetar. Syftet är enligt ESA att lyfta Europas rymdframtid till högsta politiska nivå, och resultatet väntas bli breda deklarationer om rymdtrafik, tillgång till omloppsbana och frekvenser.
ESA håller ett mellanliggande ministermöte i Rom den 15 december. De stora treårsåtagandena är dock redan gjorda i Bremen, och nästa ordinarie ministerråd hålls först 2028.
Parallellt ska EU besluta om cirka 60 miljarder euro till rymden i nästa långtidsbudget, där Frankrike och Tyskland är oense om kriterierna. Europa söker sin plats i en kapplöpning som drivs av två andra aktörer.
Sverige väntar fortfarande på sin första uppskjutning
Sverige är ESA-medlem och invigde Spaceport Esrange utanför Kiruna i januari 2023. Någon satellit har ännu inte skjutits upp därifrån.
Norge vann kapplöpningen när tyska Isar Aerospace nådde omloppsbana från Andøya den 5 september, den första omloppsuppskjutningen från kontinentala Europa.
Esrange siktar på slutet av 2026 för sin första stora raket. Rymdbolaget påpekar att tidplaner ofta flyttas. Kampen mellan nordiska rymdbaser handlar om vem som får sälja tjänsterna när marknaden fördubblas.
Vad Sverige lägger på bordet i Rom är ännu inte offentligt.
