När matpriserna stiger klagar vi oftast på livsmedelskedjorna. Men enligt en The Economist ligger den verkliga förklaringen tidigare i livsmedelskedjan, inte hos butikerna själva. Andra bedömare, inklusive svenska Konkurrensverket, drar delvis motsatt slutsats.
Oenighet om det är livsmedelshandlarnas fel att matpriserna stiger
Sedan 2020 har matpriserna stigit kraftigt i stora delar av världen. Runt 25 procent i USA, och mellan 20 och 30 procent i länder som Australien, Storbritannien, Kanada och Frankrike. Sverige ligger på ungefär 25 procent.
Utvecklingen har fått politiker på flera håll att kräva åtgärder mot livsmedelskedjorna, allt från pristak till statligt drivna matbutiker.
Priserna ökar tidigare i leden
Enligt The Economist är det fel spår. Tidningen pekar på att livsmedelsbutiker generellt har mycket låga vinstmarginaler. De använder exempel från USA:
Kroger och Albertsons låg på omkring 1 procents rörelsemarginal, Walmart runt 4 procent, medan stora livsmedelsproducenter som General Mills, Kraft Heinz och PepsiCo haft en genomsnittlig rörelsemarginal på omkring 13 procent det senaste decenniet.
Man menar att konsumentpriserna i stort följt producentpriserna. De verkliga drivkrafterna är dyrare gödsel och energi, kriget i Ukraina, konflikten med Iran samt stigande lönekostnader inom jordbruket.
Höjt mer än rimligt
Bilden är dock inte entydig. Den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC konstaterade i en rapport 2024 att livsmedelshandlarnas marginaler under och efter pandemin överstigit vad som kunde motiveras av leveranskedjeproblem eller lönekostnader.
Enligt dem ökade branschens vinster med 11 procent mellan 2021 och 2022 utan att sedan sjunka tillbaka. Tankesmedjorna IPPR och Common Wealth kom i en gemensam studie fram till att flera av världens största livsmedelsbolag höjt priserna betydligt mer än sina egna kostnader under 2022.
Ägg och smör dyrare
I Sverige har Konkurrensverket landat i en delvis annan slutsats än The Economist.
I en rapport från 2025 konstaterar myndigheten att livsmedelsindustrin i hög grad prissatt i linje med sina kostnader.
Men under 2022-2023 höjde dagligvaruhandeln priserna på baslivsmedel som smör, ägg och matolja mer än vad kostnadsökningarna motiverade. Samtidigt som bruttovinstmarginalen bibehölls.
Ica pekas ut som den aktör med högst lönsamhet i branschen, och myndigheten utreder nu om bolagets avtal med Ica-handlare kan vara konkurrensbegränsande.
Marginella ökningar
Samtidigt visar andra analyser, bland annat från amerikanska centralbanksekonomer och en kanadensisk studie från Dalhousie University, att butikernas marginaler ökat endast marginellt.
Det gör det svårt att hitta tydliga bevis för utbredd ”greedflation”. NPR:s genomgång av amerikansk företagsdata visade att marginalerna för de flesta bolag ökade med mindre än en procentenhet mellan 2018 och 2023.
Olika perspektiv på matpriser
Kanske säger de motstridiga slutsatserna mer om vems perspektiv man utgår från än om vem som har ”rätt”. The Economist är en tidning med en uttalat marknadsliberal hållning, som av naturliga skäl tenderar att se marknadsmekanismer och konkurrens som lösningen snarare än problemet.
Konkurrensmyndigheter som FTC och svenska Konkurrensverket har i stället ett uppdrag att företräda medborgarnas och konsumenternas intressen, vilket gör att de naturligt letar efter tecken på att något inte fungerat som det borde.
Ett annat viktigt perspektiv är att händelser i omvärlden ofta påverkar matpriserna.
Olika frågor
Ingen av parterna har helt rätt eller helt fel kring matpriserna. Det är mer så att de ställer delvis olika frågor till samma verklighet.
Är frågan om butikernas marginaler ökat i absoluta tal, eller om de bibehållits trots stigande kostnader? Handlar det om branschen som helhet, eller om enskilda aktörer som Ica? Och gäller slutsatsen alla varor, eller specifikt de baslivsmedel konsumenter är mest känsliga för?
Svaret beror på vilken fråga man ställer.
En komplex verklighet
Den mest ärliga slutsatsen är att vi befinner oss i en komplex verklighet, som inte kan reduceras till enkla bilder.
Kostnadsökningarna tidigare i livsmedelskedjan är en verklig och betydande förklaring till varför matpriserna går upp. Men det går inte att helt avfärda att bristande konkurrens i vissa led, som svenska Konkurrensverket pekar på, också bidragit till att prisökningarna blivit större än de annars hade behövt bli.
