Nya tester, AI och livsstilsförändringar öppnar nya möjligheter för din hjärna och dess åldrande.
Åldras din hjärna snabbare än du?


Mest läst i kategorin
Dan Jones från Cedar City, Utah, älskade att spela säckpipa i sitt lokala band. Men när han började glömma musikstycken och behövde skriva ner vardagliga uppgifter för att minnas dem, förstod han att något var fel. År 2021, vid 56 års ålder, fick han beskedet: demens.
”Vi hade massor av planer, och de tog alla slut”, säger han till Wall Street Journal.
Dan la undan sina säckpipor och bytte jobb till en lugnare roll. Det liv han och hans fru Darla föreställt sig försvann på ett ögonblick.
Men så hörde Darla talas om en studie som undersökte om tidig Alzheimers kunde bromsas – eller till och med förbättras – med hjälp av omfattande livsstilsförändringar. Dan tackade ja.
Hjärnan åldras i sin egen takt
Framstegen i forskningen har gjort det möjligt att mäta hur snabbt hjärnan åldras, oberoende av din faktiska ålder.
Forskaren Andrei Irimia vid USC har utvecklat en AI-modell som med hjälp av MR-bilder analyserar hjärnans biologiska ålder, bland annat genom att mäta hippocampusens storlek och hjärnbarkens tjocklek.
”Modellen kan visa i realtid hur hjärnan påverkas av livsstil – på gott och ont”, säger Irimia.
Det innebär i praktiken att två personer som båda är 60 år gamla kan ha hjärnor som fungerar som om de vore 50 – eller 70.

Läs även: Den lilla kvisten som kan skydda din hjärna. Dagens PS
Blodtest för Alzheimer godkänt – fler på väg
I maj godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA det första blodprovet som kan hjälpa till att diagnosticera Alzheimer, för personer som redan har minnesproblem. Men fler tester är på väg – bland annat från NeuroAge Therapeutics, som erbjuder ett 700-dollars blodprov som analyserar RNA-molekyler kopplade till hjärnåldrande.
En mer omfattande variant innehåller dessutom MRI, genetiska tester, minnesspel och ett samlat ”brain-age score”.
Men experter varnar för att dra för snabba slutsatser.
”Jag skulle vara extremt försiktig som konsument, och jag skulle vilja se vetenskapliga bevis på att det de mäter verkligen är relevant”, säger Tony Wyss-Coray, professor i neurologi vid Stanford University.
Livsstil gör skillnad – även på cellnivå
Det mest hoppfulla i forskningen? Att du inte är maktlös.
I studien där Dan Jones deltog visade resultaten att 71 procent av deltagarna som genomförde livsstilsförändringar förbättrade sin kognitiva förmåga eller i alla fall inte försämrades. I kontrollgruppen blev 68 procent sämre – och ingen förbättrades.
Dr. Dean Ornish, som lett studien, har i decennier forskat på hur kost, träning och stress påverkar sjukdomar – från prostatacancer till hjärtsjukdomar och nu Alzheimer.
”Ju tidigare man ingriper, desto mindre intensiva livsstilsförändringar behövs troligen för att förebygga sjukdomen”, säger han.
”Jag hade gjort förändringarna tidigare”
Dan Jones gjorde inga tester för att se om hans hjärna åldrades snabbare än normalt innan diagnosen kom. Men i efterhand önskar han att han hade vetat.
”Jag hade gjort förändringarna mycket tidigare om jag vetat”, säger han.
I slutändan tror han att forskningen ger ett nytt hopp för människor som oroar sig för minnesproblem: det går att påverka hjärnans framtid – om man börjar i tid.
Läs också: Forskaren: Därför jobbar din hjärna som mest – när du minst anar det. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.