En kraftig solstorm kan träffa jorden. Sverige utpekas som särskilt utsatt tillsammans med Kanada och Norge. Så här kan det gå till.
Solstorm hotar: Sverige särskilt utsatt
I september 1859 vaknade stora delar av världen upp förvirrade. I USA var ljuset på natthimlen så intensivt att gruvarbetare steg upp mitt i natten för att gå till jobbet, i tron att det var morgon.
Telegrafen, den modernaste tekniken för kommunikation, började bete sig märkligt. Meddelanden kunde skickas även när strömmen var frånkopplad, vissa apparaten gav till och med ifrån sig elstötar och gnistor.
Orsaken till alla fenomen var att jorden träffats av en exceptionellt kraftig solstorm, alltså ett massivt utbrott av elektriskt laddade partiklar från solen.
Solstormen 1859 fick namnet Carrington-händelsen efter astronomen Richard Carrington, som observerade aktiviteten på solen.
Nu är solen vår viktigaste energikälla. Dagens PS
”Inte upplevt sedan 1859”
”Vi har inte upplevt något så kraftfullt som Carrington-händelsen sedan 1859, så vi vet inte exakt vilka konsekvenserna skulle bli med den teknik vi har i dag”, säger Sarah Schultz Beeck, forskare specialiserad på effekterna av rymdväder, hos danska Videnskab.
I mars 1989 fick invånarna i Quebec vara med om en kraftig solstorm. Inom 90 sekunder överhettades elnätet, vilket ledde till strömavbrott över ett stort område.
Kanadensare blev fast i hissar och tåg och upp till sex miljoner människor blev utan ström i nio timmar.
Stan där fiskarna är helt under isen. Dagens PS
Sverige utsatt – stor risk
Att det var Kanada som drabbades är ingen tillfällighet, enligt forskarna. Länder som Kanada, Norge och Sverige löper enligt dem särskilt stor risk för omfattande strömavbrott.
Det beror på ländernas geografi och deras geologiska sammansättning.
Teoretiskt kan dessa solstormar ske när som helst, men solen följer en cykel eller puls, enligt forskarna, vilket gör att antalet våldsamma utbrott är särskilt högt ungefär vart elfte år.
Den senaste cykeln nådde sin kulmen 2025, men det innebär inte att det är lugnt nu.
”Den kulminerade förra året, men vi ser ofta kraftiga stormar i efterdyningarna, vilket gör det väldigt spännande att vara forskare inom rymdväder just nu”, säger Sarah Schultz Beeck.
Paraply? ”För fjolligt och för franskt”. Dagens PS
Var nära senast 2012
Trots många utbrott kolliderar jorden sällan med dem, men så sent som 2012 undgick vi med knapp marginal ett utbrott lika stort som Carrington-händelsen 1859.
Det var bra av flera skäl – ett av dem ekonomiskt.
2008 uppskattade amerikanska National Research Council att en ny sådan händelse skulle kosta enbart USA 1-2 biljoner dollar redan det första året.
Sedan skulle det följa en period på 4-10 år för att återuppbygga det svårt skadade elnätet – och det här gäller bara USA.
”Länder med långa högspänningsledningar som löper över berggrund mellan städer är särskilt sårbara”, säger Rasmus Dahlberg, katastrofhistoriker och docent vid Roskilde universitet.
EU slösar energi: Nu ska batterier klara krisen. Dagens PS
Sverige geologiskt utsatt
Det är där exempelvis Sverige kommer in i bilden. De långa högspänningsledningarna fungerar som antenner för de elektromagnetiska störningar som orsakas av solstormar.
Samtidigt har berggrunden högt elektriskt motstånd, vilket gör att belastningen i stället hamnar på transformatorstationerna.
”Vanligtvis finns det ett fönster på en till tre dagar för att förbereda sig efter att vi upptäckt utbrottet och våra instrument bekräftar vilken typ av rymdväder som är på väg mot oss. Samma instrument gör det möjligt för oss att förutsäga norrskenet”, säger Pål Brekke, forskningschef vid Norwegian Space Agency hos Videnskab.
