EU:s första avtal kring energilagring fokuserar på att batterier ska lyckas ta tillvara mer av den sol- och vindkraft som i dag förslösas.
EU slösar energi: Nu ska batterier klara krisen
I slutet av juni var det klart. Ett avtal slöts där EU-kommissionen, energiministrar från 22 medlemsländer, företag inom lagring och förnybar energi, energiintensiv industri och Europeiska investeringsbanken deltog.
De var överens om att skapa 30-35 GW ny lagringskapacitet till år 2028. Det skulle öka lagringens andel av elbehovet från dagens cirka 5 procent till ungefär det dubbla.
EU har i dag en installerad lagringskapacitet på cirka 55 GW, att jämföra med ett uppskattat behov på 200 GW till år 2030.
Tillbaka på ruta ett: BP kapar klimatsatsningarna. Dagens PS
Slösar med energi
Siffrorna visar ett problem som beslutsfattarna inte längre kan blunda inför. I takt med att produktionen av sol- och vindkraft ökat kraftigt, har även antalet timmar billig eller negativ el blivit fler.
Vi har allt oftare i Europa en situation där elproduktionen kopplas bort för att elnätet inte kan ta emot energin.
”Just nu ser vi många negativa priser och omfattande nedreglering av produktionen”, säger Walburga Hemetsberger, vd för Solar Power Europe, hos Euronews.
”Detta påverkar lönsamheten för förnybar energi mycket negativt”.
Drömhuset – som klarar stökiga gäster. Dagens PS
”Enda sättet”
Hemetsberger menar att utan batteriet för att stabilisera systemet ”kommer vi inte heller att kunna nå våra mål för förnybar energi till 2030”.
Energilagring, menade hon, är ”det enda sättet att strukturellt sänka priserna, öka motståndskraften och göra oss oberoende av fossila bränslen”.
För Jacopo Tosoni, biträdande generalsekreterare för Energy Storage Europe, har batterier gått från att vara en reservteknik till att utgöra en del av elnätets infrastruktur.
”År 2030 kommer vi att installera ungefär 30 gånger mer än vad vi installerade för bara fem år sedan”, säger han.
Paraply? ”För fjolligt och för franskt”. Dagens PS
Stora pengar att spara
Prognoser talar om att energilagring kan ersätta upp till 60 procent av gasimporten till 2030, en besparing motsvarande 9 miljarder euro i gasinköp.
Än större siffror kommer från EU:s forskningscentrum JRC, som menar att en utökad lagring skulle kunna minska kostnaderna för nätöverbelastning med drygt 60 procent, översatt i pengar 100 miljarder euro.
Walburga Hemetsberger ser begränsningarna i trepartsöverenskommelsen från juni.
”Det är en första viktig signal, men den är på intet sätt tillräcklig för att etablera en fullständig leveranskedja för batterier i Europa”, menar hon.
