Med värmeböljor blir klimatet en klassfråga i Europa – och symbolen för den är något som tidigare sågs som lyx.
Ny het debatt: "Svalka är en klassfråga"

I takt med att Europa försöker genomföra något slags grön omställning, härjar värmeböljor som ett levande bevis på klimatförändringar och klimathot.
Klimatpolitiken har förändrats av utvecklingen. Nu bedöms den inte bara utifrån sina miljömässiga ambitioner, utan även utifrån om den förbättrar miljön utan att försämra och fördjupa de sociala klyftorna.
Schweiz alper: ”Smälter snabbare nu”. Dagens PS
Skapar en ond cirkel
Luftkonditionering, länge ansedd som en onödig lyx i stora delar av Europa, har snabbt blivit kontinentens hetaste hushållsutrustning, i spåren av två veckors extrema och dödliga temperaturer, konstaterar Euronews.
Klimatanalytiker varnar för att en massiv användning av luftkonditionering kan skapa en ond cirkel.
Ökad kylning kräver mer el, vilket driver upp efterfrågan under värmeböljor då energinäten redan är hårt belastade.
Analytikerna konstaterar då att ytterligare elförbrukning, om den inte kommer ur ren energi, leder till högre utsläpp vilket gör framtida värmeböljor ännu värre.
Det här späs dessutom på av att luftkonditionering använder köldmedier som, felaktigt hanterade, kan ha kraftfulla växthuseffekter.
”På väg att bli nödvändigt”
Samtidigt konstaterar även miljövänner behovet. Luftkonditionering som ”inte var nödvändig för några år sedan, håller på att bli det”, konstaterade Marine Tondelier, ledare för franska De Gröna och presidentkandidat, nyligen hos BFM TV.
Miljontals européer står inför allt farligare värme och höga temperaturer, vilket får dem att överväga det snabbaste och billigaste sättet att kyla sina hem.
Det valet blir alltmer en fråga om klass snarare än teknologi, menar Euronews. Rikare hushåll anpassar sig genom att installera effektiva värmepumpar som ger både uppvärmning och kylning samt uppgraderar isoleringen.
Humöret: Därför blir du hetare av värmen. Dagens PS
”Klimatkris och klasskamp”
Européer med lägre inkomster har ofta färre alternativ. Många bor i dåligt isolerade lägenheter och hyresgäster kan ofta inte installera permanenta kylsystem utan hyresvärdens godkännande, medan stigande elpriser gör det dyrt att driva även bärbara enheter.
”Denna värme är inte bara en klimatkris, utan också en klasskamp. De rika bränner planeten, köper sedan luftkonditionering, privata pooler och fritidshus medan arbetare lämnas kvar i överhettade lägenheter, osäkra jobb, misslyckade offentliga tjänster och brinnande städer”, sammanfattar Diem25, ledd av tidigare grekiske finansministern Yannis Varoufakis, läget.
Enligt en färsk rapport från Europeiska fackföreningsinstitutet utsätts cirka 130 miljoner arbetstagare i Europa för värmestress på arbetsplatsen, vilket resulterar i 277 000 relaterade skador och 230 dödsfall årligen.
Värmeböljan: Nu får kommunisterna skulden. Dagens PS

Försvarsministern: ”Njut av vädret”
Ägandet av luftkonditionering har överstigit 1,5 miljarder enheter globalt, enligt Internationella energiorganet, IEA, men användningen varierar kraftigt.
Medan 90 procent av hushållen i USA har luftkonditioneringsenheter, är siffran bara 20 procent i europeiska hem, enligt IEA.
Alla politiker tar dock inte problemet på allvar. Belgiens försvarsminister Theo Francken väckte nyligen uppmärksamhet när han uppmanade folk att ”njuta av det vackra vädret” och lovade sina följare bilder på en pool, en öl och en grillkväll när Bryssel drabbades av 32-gradig värme den 19 juni.
”Det har varit varmt i två dagar och vi kommer alla att dö igen, precis”, skrev Francken ironiskt i sociala medier.





