Trumps hårda linje har bidragit till att Europa rustar, skriver tyska Handelsblatt. Men när han nu talar om ett avtal som kan gälla hela kontinenten saknar EU en förhandlare, och beslutet om en sådan kan dröja till december, en månad efter mötet i Abu Dhabi.
Trump väckte Europa – nu vill han göra upp med Putin om kontinenten
Litauens president Gitanas Nausėda satt i veckan på en scen i Düsseldorf och berättade hur samarbetet med Tyskland såg ut förr. Låga löner lockade europeiska företag till Litauen, och en av samarbetets pelare var importen av begagnade bilar.
I dag bygger Rheinmetall en stor ammunitionsfabrik i landet, och i slutet av 2027 ska den tyska försvarsmakten ha en pansarbrigad permanent stationerad där.
Martin Knobbe, biträdande chefredaktör på Handelsblatt, och Rheinmetalls vd Armin Papperger frågade ut presidenten, och i en ledare i fredags använde Knobbe mötet som exempel.
Rysslands anfallskrig är den främsta orsaken till att Tyskland och Litauen kommit varandra så nära, skriver han. ”Ett annat tungt vägande skäl heter dock Donald Trump. Det bör vi inte glömma i vår eufori över det nya Amerika.” Med euforin syftar han på republikanernas förlust i mellanårsvalet i tisdags, när demokraterna vann majoriteten i kongressen.
Amerikanska presidenter har bett Europa om mer försvarspengar ända sedan Eisenhower, men det var Trump, skriver Knobbe, som fick nästan alla Natoländer att lova fem procent av BNP. Hans hårda politik var enligt Knobbe den chock som frigjorde krafter i Europa, och när USA i sin säkerhetsstrategi för ett år sedan övergav rollen som världens ledande makt tvingades kontinenten lita till sig själv.
2025 ökade Natos europeiska medlemmar och Kanada försvarsutgifterna med 19,6 procent till 574 miljarder dollar, ungefär 5 600 miljarder kronor. USA stod ändå för 58 procent av de europeiska Natoländernas vapenimport under perioden 2021–2025, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.
Med en demokratisk kongress mot Trump räknar Knobbe med dödläge i Washington, och därför bör Europa enligt honom fortsätta rusta, den här gången av egen fri vilja.
Ett avtal om mer än Ukraina
Men förhandlingar med Moskva kan Trump driva utan kongressen. I torsdags, två dagar efter valet, tog han emot Putins sändebud Kirill Dmitrijev i Vita huset. ”Det kommer att bli ett stort avtal, och det kommer att omfatta mer än Ukraina”, sa Trump efteråt till journalister och lade till att avtalet kanske gäller hela Europa.
Hans svärson och förhandlare Jared Kushner listade samma dag på X fem mål för förhandlingarna, däribland permanenta säkerhetssamtal och ”ett bestående ramverk för långsiktig europeisk säkerhet och stabilitet”. På tisdag och onsdag möts USA, Ryssland och Ukraina på tjänstemannanivå i Abu Dhabi, i de första trepartssamtalen sedan februari.
Att USA och Ryssland skulle dra upp ramarna för Europas säkerhet tas illa emot i Bryssel och i de europeiska huvudstäderna, skriver Handelsblatt. Allierade i Europa är redan starkt missnöjda med Washingtons strategi att locka Moskva med ekonomiska uppgörelser.
Den 9 oktober kom Trump överens med Putin om mer rysk diesel till marknaden, och tre dagar senare svartlistade EU 1 569 ryska bolag och vd:ar.
Gränsen från 1997 skulle också träffa Sverige
Det som oroar européerna är vad Ryssland kan begära i en uppgörelse. ”För oss står mycket mer på spel, eftersom det handlar om vår säkerhet, särskilt om ryssarna går tillbaka till sina ultimatum från 2021”, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski.
I december 2021 krävde Moskva att Nato skulle begränsa sin militära verksamhet i länder som gått med efter grundavtalet mellan Nato och Ryssland i maj 1997. Sverige blev medlem 2024 och hör numera till dem.
Brittiska Telegraph skrev den 25 oktober, med diplomater som källor, att Ryssland kan kräva att Nato återgår till läget från 1997. Enligt tidningen skulle det kunna innebära att alliansens styrkor lämnar Polen, de baltiska länderna och Finland.
Eftersom Litauen och Lettland gick med 2004 skulle ett sådant krav också gälla den tyska brigaden i Litauen och de förband som Sverige bidrar med till Natos brigad i Lettland. Uppgiften är obekräftad, och inget sådant krav finns offentligt på dagordningen i Abu Dhabi.
Kushner ger motsatt besked i sitt inlägg på X. ”Varje land behåller makten över sin egen säkerhet och sina allianser, och inget land ska ha vetorätt över ett annat lands suveräna beslut”, skriver han.
Sikorski menar att amerikanerna missbedömer vad Putin vill. ”Det handlar om att återupprätta det ryska imperiet.” Polens premiärminister Donald Tusk räknar med att hotet fortsätter att växa. ”De främsta måltavlorna är naturligtvis de baltiska staterna och Polen”, säger han.
Sverige betalar men har ingen egen plats
Européerna ska enligt Kushner höras vid sidan av förhandlingarna. E3, alltså Tyskland, Frankrike och Storbritannien, är redo att efter Abu Dhabi ansluta till bredare samtal tillsammans med EU och Nato.
Sverige ingår inte i E3, och det gör inte heller Polen eller Italien. EU saknar i sin tur en företrädare med mandat att tala för medlemsländerna.
”Man kan inte lämna Östeuropa och Skandinavien utanför samtalet”, säger Sikorski. Italiens premiärminister Giorgia Meloni kritiserade i torsdags alla parallella grupper, däribland E3, i ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa och krävde att stats- och regeringscheferna utser en gemensam företrädare.
Som exempel på initiativ utan gemensam riktning nämnde hon samtalet som Finlands president och Norges statsminister hade med Putin den 27 oktober och slog fast att ”allt detta gör oss mindre trovärdiga”.
Sikorski stöder kravet med ett argument om pengar. ”Vi behöver en legitim representation av Europa i processen, eftersom det är vi som betalar för det här kriget”, säger han.
Sveriges andel av notan är hittills cirka 128 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, drygt 12 000 kronor per invånare.
EU-ledarna möts två dagar efter Abu Dhabi
Costa stöder Meloni i ett svarsbrev som Handelsblatt har läst. ”Jag delar din uppfattning att Europeiska unionen måste delta på lämpligt sätt i samtalen”, skriver han, och frågan tas upp på toppmötet i Dublin den 13 november, två dagar efter att samtalen i Abu Dhabi ska vara avslutade.
Ett formellt beslut vill Meloni själv vänta med till toppmötet i december. Tusk vill till skillnad från sin utrikesminister undvika hela debatten om vem som ska förhandla, eftersom den kan splittra européerna i ett avgörande skede.
Ryssland följer striden om förhandlaren med nöje, skriver Handelsblatt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sa enligt nyhetsbyrån Interfax att européerna hittills inte ens har utsett en förhandlare.
