EU vill stärka sin egen försvarsindustri. Men samtidigt går en stor del av de europeiska ländernas försvarspengar till USA och andra utomeuropeiska vapentillverkare.
Skattebetalarna finansierar vapen – men beställningarna går till andra länder
Försvarssektorn har blivit glödhet under Trumps styre, och det finns allt mer pengar att tjäna på vapentillverkning.
Stora summor av europeiska skattemedel går också till militärt stöd till Ukraina, bland annat genom vapenköp, samtidigt som produktionstakten skruvas upp i vapenfabrikerna, som vi har berättat.
Vapenimport från USA och Israel
Europa rustar upp för rekordbelopp för att minska sitt militära beroende. Men en tredjedel av EU:s inköp av större militär utrustning kommer från USA. Det innebär att amerikanska vapentillverkare får en betydande del av beställningarna, samtidigt som EU försöker stärka sin egen försvarsindustri, enligt en analys från danska Børsen.
Andra länder som Sydkorea och Israel är också stora vapenleverantörer till Europas Natoländer.
Enligt en ny rapport från fredsforskningsinstitutet SIPRI stod USA för hela 58 procent av de europeiska Natoländernas import av större vapensystem under perioden 2021-2025.
På andra plats kommer Sydkorea med 8,6 procent, följt av Israel med 7,7 procent och Frankrike med 7,4 procent. Övriga länder stod tillsammans för 18,3 procent, mätt i leveransernas volym och inte pengar.
Samtidigt har Europa blivit en allt viktigare marknad för den globala vapenindustrin. Enligt SIPRI mer än tredubblades Europas import av större vapensystem under perioden 2021-2025 jämfört med föregående femårsperiod.
Sydkorea stärker ställningen genom vapen
Särskilt Sydkorea har stärkt sin ställning genom stora försvarskontrakt med bland annat Polen, som köper stridsvagnar, artilleri och stridsflygplan från landet.
För Europas försvarsindustri innebär utvecklingen en stor utmaning. Trots rekordstora försvarsbudgetar går en betydande del av vapenimporten till utländska tillverkare, samtidigt som EU försöker minska sitt beroende av leverantörer utanför unionen.
En stor del av pengarna går med andra ord till länder som USA, Israel och Sydkorea.
”Trots att europeiska försvarsföretag har ökat produktionen fortsätter länderna att importera amerikanska vapen, särskilt stridsflygplan och långdistansluftvärn”, säger Katarina Djokic, forskare vid SIPRI program för vapenöverföringar, i ett pressmeddelande.
Vill inte stöta sig med Trump
Ett land som Sydkorea har kunnat erbjuda relativt billig utrustning och snabba leveranser, enligt Djokic. För USA:s del handlar det också om att europeiska länder inte vill stöta sig med Trump.
”För importländerna erbjuder amerikanska vapen avancerad kapacitet och ett sätt att främja goda relationer med USA”, säger Pieter Wezeman, seniorforskare vid SIPRI.
Tuff konkurrens för Saab
Svenska försvarsbolag som Saab har gynnats av Europas rekordstora försvarssatsningar. Men samtidigt möter de hård konkurrens från amerikanska, sydkoreanska och israeliska vapentillverkare.
Saab har redan fått flera miljardkontrakt under 2026, bland annat en ubåtsbeställning från Polen värd omkring 47 miljarder kronor och en Gripenorder från Ukraina på nästan 25 miljarder kronor.
Enligt företagets senaste kvartalsrapport har orderstocken vuxit till drygt 364 miljarder kronor. Under tredje kvartalet ökade den organiska försäljningen med runt 30 procent jämfört med samma period året innan.
Nu handlar det därför inte bara om att vinna nya kontrakt, utan också om att bygga ut produktionen tillräckligt snabbt för att kunna leverera det som redan har beställts.
Läs även:
Försvar och vapen: ”En bubbla – eller på väg att bli det”. Dagens PS
