USA:s försvarsdepartement har bett flera Natoländer, bland annat Estland, Lettland och Litauen, att dämpa sina varningar om Ryssland. Samtidigt ser Pentagon över den amerikanska närvaron i Europa, och regeringen vill skicka svenska markförband till Lettland.
Pentagon ber Baltikum tona ned retoriken om Ryssland
Fyra källor uppger för Reuters att påstående om att tona ned retoriken mot Ryssland hade framförts under bilaterala möten de senaste veckorna. Pentagon menar enligt källorna att en del uttalanden från europeiska ledare har försvagat säkerheten i Europa.
Pentagons policychef Elbridge Colby ska ha sagt till en baltisk tjänsteman att ingen borde ”reta” ryssarna med hänsyn till europeiska uttalanden om att Ryssland är trängt som en råtta. Estlands premiärminister Kristen Michal kallade i september Vladimir Putin för en ”råtta i ett hörn”. Det framgår dock inte vilket uttalande Colby syftade på. Pentagon vill inte kommentera.
Det vill dock Estlands utrikesminister Margus Tsahkna som den 30 oktober 2026 sa till ERR att:
USA har inte lagt fram något officiellt förslag till oss om att vi på något sätt ska ändra vår utrikespolitik eller vår kommunikation.
Europa ska bära mer av försvaret
Pentagons översyn av närvaron i Europa inleddes i juli och väntas ta upp till sex månader. Målet är att Europa ska ta huvudansvaret för sitt konventionella försvar, enligt Colby, skriver Defense News.
Översynen kan leda till en kraftig neddragning, skriver Reuters. USA har redan aviserat att 5 000 personer ska flyttas från Tyskland, och tankesmedjan IISS bedömer att bristerna i Europas arméer sannolikt inte hinner åtgärdas före decennieskiftet, enligt Stars and Stripes.
Redan i fjol skrev Dagens PS att Pentagon skulle avveckla program som utbildar och utrustar arméerna längs Rysslands gräns, bland dem finns Baltiska säkerhetsinitiativet.
Svenska soldater och skattepengar
I en proposition den 8 oktober 2026 föreslog regeringen att upp till 3 900 personer på marken, 850 till sjöss och 600 i luften ska få bidra till Natos avskräckning under 2027, bland annat med markförband i Lettland. Riksdagen har dock ännu inte fattat beslut i frågan.
Försvarsminister Pål Jonson sa i ett tal i januari:
En uppenbar slutsats är att Europa måste ta större ansvar för vår egen och Ukrainas säkerhet.
Efter riksdagens ändringsbudget i juni är ramen för försvar och samhällets krisberedskap 196 715 128 000 kronor för 2026, enligt finansutskottets betänkande. Det är drygt 28 miljarder kronor mindre än riksdagen beslutade i december, främst eftersom anslaget till stöd för Ukraina har sänkts i årets ändringsbudgetar.
Med 10 610 500 invånare vid halvårsskiftet, enligt SCB, motsvarar ramen 18 539,67 kronor per invånare.
EU öppnar ny omgång av försvarslån
EU:s låneprogram SAFE för försvaret omfattar 150 miljarder euro, cirka 1 650 miljarder kronor. Sverige valde att inte delta i första omgången, skrev Dagens PS i januari.
Nu öppnar EU-kommissionen en andra omgång på 21,3 miljarder euro, omkring 234 miljarder kronor, för alla medlemsländer, enligt ett pressmeddelande.
Kommissionens talesperson Thomas Regnier, sa enligt EU Perspectives:
Vi hoppas att det finns intresse från våra medlemsländer, med tanke på behovet av att stärka Europas säkerhet.
Läs även: Teknikfonden PPM-spararna älskar: Förvaltar 146 miljarder
Läs även: Hackare tog 26 miljoner från över 700 konton på Polymarket
