Akademiledamoten och filosofiprofessorn ser hur AI, desinformation och populism utmanar demokratin. Men hon vägrar ge upp hoppet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Åsa Wikforss: "Vi måste skärpa oss, annars klarar vi inte demokratin"
Åsa Wikforss sitter på stol nummer sju i Svenska akademin. Hon är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, en av Sveriges mest framträdande röster om kunskap, desinformation och demokrati. Och hon har ett besked till den som fruktar att allt redan är förlorat.
”Jag tror att vi kommer att klara av det här. Men vi får skärpa oss och prata om det. Ta det på allvar.”
Det nya informationslandskapet
Wikforss pekar på den digitala omvälvningen som startade på 1990-talet och exploderade runt 2005 med sociala medier. Löftet var att internet skulle demokratisera kunskap och stärka folkstyre. Det motsatta har delvis inträffat.
”Vi fick ett helt nytt informationslandskap, i princip över en natt. Och det innebar att det kom jättemycket desinformation och propaganda in i systemet”
Problemet förstärktes av plattformarnas design. Algoritmerna är byggda för att hålla kvar användaren genom att spela på rädsla, oro och sensation.
Wikforss kallar kombinationen ”giftig”. Miljoner likes på fejkbilder visar hur sociala medier dränks av AI-genererat skräp och Meta står inför en rättegång som kan omforma hela medielandskapet.
Faktaresistens drabbar alla
Den som tror att bara okunniga eller obildade faller för desinformation har fel, menar Wikforss. Faktaresistens kan drabba vem som helst, oavsett utbildningsnivå.
”Om du har en övertygelse som betyder väldigt mycket för dig, ja då kan du ha svårt att ta till dig bevis som talar emot den. Det gäller oss alla.”
Hon exemplifierar med sin egen föräldraroll. Lärare som säger något negativt om ens barn avfärdas gärna med att ”den läraren har jag aldrig litat på”.
Samma psykologiska mekanism, det motiverade tänkandet där vi omedvetet söker argument för det vi redan tror, gör att människor hittar skäl att avvisa forskningsresultat.
AI hotar vår tankekraft
Wikforss oroar sig mest för AI:s effekter på mänskligt tänkande. Tillsammans med kognitionsforskaren Torkel Klingberg vid Karolinska institutet har hon skrivit en bok om kognitiv avlastning, att vi lägger ut för mycket av vårt tänkande på digitala verktyg.
”IQ sjunker om man inte använder hjärnan tillräckligt mycket. Flynneffekten, att IQ steg under hela 1900-talet, har redan börjat gå ner.”
Lockelsen att låta AI sköta analys, läsning och skrivande är stor. Men Wikforss varnar. ”Vi är naturligt kognitivt lata. Och om vi slutar läsa, slutar analysera själv, slutar skriva själv, det blir inte bra.”
En KTH-professor varnar för att den största risken med AI är att vi slutar tänka själva och ny forskning visar att AI-användning gör att vi tänker sämre.
Trump och demokratins kris
Filosofiprofessorn är tydlig om det politiska läget. Donald Trump har varit ”enormt skadlig för amerikansk demokrati”, men även för demokratin i världen genom att underminera finansiering av demokratistöd.
”När populister av det här slaget får makten försvagas demokratin längs alla dimensioner. Det vet vi från forskningen”, säger Wikforss.
Samtidigt ser hon hoppet i korruptionsskandalerna och det dalande förtroendet. Demokratin globalt befinner sig på sin lägsta nivå sedan 1965 och Trumps förtroende har nått bottenrekord på hemmaplan. Sverige rankas som världens näst bästa demokrati, men omvärlden har backat 50 år.
Även pressfriheten är den sämsta på 25 år.
Ungas psykiska ohälsa
Wikforss lyfter även ungas mående som en demokratifråga. Sociala medier gör unga deprimerade, och AI-chatbotar riskerar att förvärra isoleringen.
”Jag tror på att man behöver ett fysiskt liv. Man behöver träffa människor. Man behöver ingå i sociala kontexter”, säger hon och varnar för att engagerade föräldrar klarar detta, medan barn utan stöd riskerar att hamna ensamma framför skärmen.
Unga vuxna i rika länder mår allt sämre och miljardkrav hotar när sociala medier ställs inför rätta.
Kunskap är enda vägen
Trots allt vägrar Wikforss ge upp. Hon kallar sig ”besatt” snarare än förtvivlad, driven av övertygelsen att kunskap kan göra skillnad.
”Kunskap om varför demokratin är värdefull. Hur sårbar den är. På vilket sätt demokratier går under nu för tiden. Det måste vi prata mycket mer om”, säger hon.
Hennes bror kallar henne väckelsepredikant. Hon tar det som en komplimang.
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
