Flygbolagens extrema beroende av fossilt bränsle har blivit en växande ekonomisk risk när oljepriser och leveranskedjor skakas av geopolitisk oro. Det kan samtidigt öppna en miljardmarknad för hållbart flygbränsle. SAF håller på att gå från klimatåtgärd till en strategisk fråga för hela flygindustrin.
Oljeoron pressar flyget – grönt bränsle blir strategisk affär
Flygbränsle är dyrt, priset dubbelt så högt som för ett år sedan – och nu stiger farhågorna för att 2027 kommer att bli ännu värre.
Samtidigt gör den utdragna krisen i spåren av USA:s krig mot Iran att det blir allt svårare – och inte minst av allt dyrare – att skriva nya avtal, vilket gör att flygbolag världen över har ett potentiellt mycket svårt år framför sig.
Flygbolagen har givetvis velat få oss att fortsätta boka resor under sommaren men faktum är att stigande bränslepriser får stora flygbolag att minska antalet avgångar och först ut ryker resorna med sämst lönsamhet. För resenärerna kan det innebära både färre valmöjligheter och dyrare biljetter.
Svårt för SAF
Flygbranschen har länge sett hållbart flygbränsle, SAF, främst som ett sätt att minska utsläppen och nå klimatmålen. Men stigande geopolitiska risker, framför allt i Mellanöstern, håller på att förändra kalkylen.
Flygbolagen är fortfarande nästan helt beroende av fossilt jetbränsle. Det gör deras kostnader känsliga för både oljepriset och störningar i den globala energihandeln. När konflikter hotar viktiga oljeproducerande regioner och transportleder kan effekterna snabbt slå igenom i flygbolagens bränsleräkningar.
Bränslet – en av flygbolagens största kostnader
För flygbolagen är frågan i hög grad ekonomisk. Bränsle hör till de största kostnadsposterna och kraftiga prisrörelser kan snabbt slå mot lönsamheten.
Flygbolagen försöker minska risken genom bland annat prissäkring, men det tar knappast bort beroendet av en global marknad för fossila bränslen. Störningar i produktion eller transporter kan dessutom leda till både högre priser och problem med tillgången, enligt Fast Company.
SAF skulle kunna förändra en del av den ekvationen.
Bränslet kan bland annat produceras av använd matolja, jordbruksrester och andra restprodukter och användas tillsammans med konventionellt jetbränsle i befintliga flygplan.
Ny industri växer fram
Det skapar också en affärsmöjlighet långt utanför flygbolagen.
En växande SAF-marknad kräver nya raffinaderier, insamling av råvaror, transporter, lagring och distributionssystem. Jordbruksföretag, avfallsbolag, energikoncerner och investerare kan därmed få nya intäktskällor när material som tidigare betraktades som avfall får ett kommersiellt värde.
Större EU-krav
Efterfrågan väntas dessutom drivas av politiska krav. EU:s regelverk ReFuelEU Aviation innebär successivt högre krav på andelen SAF i flygbränslet vid europeiska flygplatser. Det skapar en mer förutsägbar marknad för producenterna, men innebär samtidigt högre kostnader för flygbolagen eftersom SAF fortfarande är betydligt dyrare än traditionellt jetbränsle.
Det är ett av branschens största problem. SAF står fortfarande för mindre än en procent av den globala bränsleförbrukningen inom flyget, samtidigt som enorma investeringar krävs för att öka produktionen.
I tider som dessa kan det bli en alldeles för svår ekvation för flygbolagen som redan redan räknar varje krona, fler än en gång.
Läs även:
Svenska flygkrisen fortsätter: Stora nedskärningar hos Swedavia. Dagens PS
