För många har arvet länge setts som en mer eller mindre självklarhet. Men den bilden håller på att förändras. Många svenskar vill ju nämligen använda sina pengar medan de lever – inte nödvändigtvis spara dem till nästa generation.
"Nollarv" – trenden som kan göra barnen lottlösa
Ska pengarna gå till barnen, barnbarnen eller till ett bättre liv här och nu? Frågan delar svenskarna.
En undersökning från Insight Intelligence visar att 50 procent av svenskarna vill leva fullt ut och lämna efter sig ett arv endast om det blir något över. Ytterligare 18 procent vill använda upp så mycket pengar de kan innan de går bort.
Endast 14 procent svarar att de vill lämna efter sig ett arv i samma storlek som de själva fått.
”De flesta vill gå i pension tidigare och leva upp sina tillgångar”, konstaterar Lukas Berg, vd på Insight Intelligence.
Läs även: De skippade bostaden – kunde gå i pension i 30-årsåldern. Dagens PS
Vill leva medan de kan
Samma mönster syns bland Sveriges pensionärer.
I en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av SBAB svarar 52 procent av drygt 1 000 pensionärer att de i första hand vill leva upp pengarna medan de kan, medan 45 procent vill lämna pengar efter sig ”om de har möjlighet”.
”Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv”, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Missa inte: 26-åring köper bostad för 2,4 miljarder: ”Yngsta miljardären”. Dagens PS
Inte nödvändigtvis egoism
”Nollarvsfilosofin får fäste”, konstaterar Dagens Industri, som har pratat med sparpsykologen Niklas Laninge om saken.
Han menar att ett ”nollarv” inte behöver betyda att dagens äldre vänder barnen ryggen. Istället ser han det snarare som en sund ambition att använda ett eventuellt kapital efter arbetslivet.
”Min bild är att det handlar om uppskjuten konsumtion, inte egoism. Jag har hört om stora missberäkningar där människor går i graven utan att ha hunnit växla tillbaka sina pengar till liv”, konstaterar Laninge.
Arvet kommer för sent
Dessutom kan det för vissa kännas mer eller mindre lönlöst att lämna pengar efter sig till redan äldre barn.
Den stigande medellivslängden innebär att många barn själva hinner närma sig pensionsålder innan de ärver sina föräldrar.
”Eftersom medellivslängden i dag är hög kommer ens barn vara förhållandevis gamla vid tidpunkten för arvet. Ett barn i 60-årsåldern kanske inte har samma behov av pengar som ett barnbarn som ska köpa bostad och som är i familjebildande ålder. Om man vill är det möjligt att ge pengar direkt till barnbarnen genom gåva eller senare genom testamente”, säger Linda Hasselvik.
Läs även: Arvet kan gå till staten – så fungerar Allmänna arvsfonden. E55
”Vad har han för nytta av pengarna”?
Någon som tagit fasta på nollarvsfilosofin är 56-åriga Johan Strand.
Han har läst boken ”Die with zero” och vill hellre begrava sig med minnen än pengar på banken.
”Det som slår mig är hur många som gnetar år ut och år in i syfte att bygga en förmögenhet som de själva sällan får njuta frukterna av. Lever de själva länge så får deras barn ärva pengarna långt efter den punkt de gör som störst nytta”, säger han.
”Det finns ingen anledning att lämna efter sig ett stort arv. Mormor blev 105 år och om jag blir lika gammal ärver min äldsta son mig när han är 80 och det blir löjligt”, fortsätter Strand.
I stället vill han dela med sig tidigare i livet och använda pengar till upplevelser tillsammans med familjen.
”Det finns ingen vits med att dö rikast på kyrkogården”, konstaterar han.
Läs också: Därför kan unga få en oväntad ekonomisk kalldusch. Realtid
