Svenska pensionärer vill i första hand använda sina pengar medan de kan. En snäppet mindre men ändå betydande andel vill dock lämna efter sig något ”om de har möjlighet”. ”Få saker kan splittra familjer så som arvstvister”, konstaterar ekonomen.
Glöm arvet – Sveriges pensionärer har andra planer
PS har flera gånger tidigare berättat om det stora förmögenhetsskiftet. 124 biljoner dollar ska föras över från äldre generationer till deras barn och barnbarn.
En glädjande nyhet, tycker nog den förmögenhetstörstande. Det är ju nämligen arv som numera är vägen till rikedom.
För dessa kan nästa nyhet vara snäppet mindre rolig.
Läs också: Ta ut pensionen redan vid 64 – här är personerna som tjänar på det. Dagens PS
Majoriteten vill leva upp sina pengar
En ny undersökning från SBAB visar att majoriteten av pensionärerna, 52 procent, i första hand vill leva upp sina pengar medan de kan. Och det kan ingen rimligen invända mot.
Efter ett långt arbetsliv vill man få njuta av sina intjänade kronor.
Andelen som vill lämna pengar efter sig om de har möjlighet, 45 procent, är dock fortsatt betydande. Det främsta skälet är att hjälpa barn och barnbarn. Det svarar 66 procent av dem som vill lämna pengar efter sig.
SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik ser inte resultatet som särskilt överraskande.
”Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv”, säger hon.
Missa inte: Ränteavdraget försvinner – kan slå mot villaägare. Dagens PS
Barnbarnen kan behöva pengarna mer
Men frågan om arv är inte bara en fråga om vilja. Den handlar också om tajming.
När arvet väl betalas ut kan barnen själva vara i 60-årsåldern. Då kan behovet se helt annorlunda ut än för ett barnbarn som står inför bostadsköp eller familjebildning.
Linda Hasselvik pekar på att bostadsmarknaden gör situationen svår för många yngre, särskilt i storstäderna.
”Även om tanken är att man ska kunna stå på egna ben så är det svårt för många i den yngre generationen sett till hur bostadsmarknaden ser ut idag, särskilt i storstäderna. Om syftet är att hjälpa barn och barnbarn kan man fundera på vilka som faktiskt behöver hjälp mest och när under livet”, säger hon. Hon fortsätter:
”Eftersom medellivslängden i dag är hög kommer ens barn vara förhållandevis gamla vid tidpunkten för arvet. Ett barn i 60-årsåldern kanske inte har samma behov av pengar som ett barnbarn som ska köpa bostad och som är i familjebildande ålder. Om man vill är det möjligt att ge pengar direkt till barnbarnen genom gåva eller senare genom testamente”.
Läs även: Tre tips från en pensionär till blivande pensionärer. E55
Bostäderna gör arvet rekordstort
Bakom frågan finns också en större ekonomisk förändring. Många 40-talister har gjort stora kapitalvinster på sina bostäder. Eftersom generationen dessutom är stor väntas kapitalöverföringarna bli omfattande de kommande decennierna.
PS har tidigare konstaterat att bostadsförmögenheter till ett värde av 1 790 miljarder kronor kan föras över från en generation till en annan under de kommande 20 åren.
Det är svindlande summor. Men stora pengar kan också skapa stora problem.
Så kan familjebråken undvikas
”Få saker kan splittra familjer så som arvstvister”, konstaterar Hasselvik, som också tipsar om hur dessa bråk kan undvikas:
”För den som vill lämna pengar efter sig till kommande generationer finns det en del saker som kan vara bra att tänka på. Var tydlig med hur du vill att pengarna ska fördelas. Dokumentera större gåvor och klargör om de ska vara en gåva eller förskott på arv. Skriv ett tydligt testamente för det som inte ges bort i livet. Om du vill att gåvan eller arvet ska utgöra enskild egendom, så bör det också dokumenteras”.
Läs också: Pensionärer vill inte tillbaka till jobb – flyr utomlands. Realtid
