Det tyska pensionssystemet pressas hårt. Fler äldre, färre unga – och en fråga som blir svårare att ducka för: vem ska betala framtidens pensioner? Nu riktas blickarna norrut.
100 kronor blev 470 – svensk pension väcker tysk avund
I den tyska pensionsdebatten lyfts Sverige fram som ett möjligt föredöme – inte minst för den del av pensionen som placeras på kapitalmarknaden.
Det handlar om premiepensionen. Enligt ekonomen Christian Thomann, som arbetar i Stockholm, visar det svenska systemet att pensionspengar kan växa rejält över tid.
Läs även: Nya EU-regler väcker oro: Kan slå mot svensk pension. Dagens PS
100 kronor blev 470
I en intervju med den tyska affärstidningen WirtschaftsWoche pekar Thomann på vad som hänt med pensionspengar som betalades in i det svenska premiepensionssystemet år 2000.
I det vanliga fördelningssystemet motsvarar 100 kronor i dag ungefär 136 kronor, efter inflation. I premiepensionen har samma summa vuxit till omkring 320 kronor.
För den som hade pengarna i det statliga förvalsalternativet AP7 är skillnaden ännu större. Där har 100 kronor blivit drygt 470 kronor.
”På lång sikt talar siffrorna för sig själva”, konstaterar Thomann.
Missa inte: ”Nollarv” – trenden som kan göra barnen lottlösa. Dagens PS
Tyskland letar efter en lösning
Den tyska regeringen har tillsatt en pensionskommission som har kommit med förslag på hur systemet kan reformeras. Bland förslagen finns att pensionsåldern ska höjas stegvis och kopplas till livslängden. Den så kallade ”Rente mit 63”, som gör det möjligt för vissa att gå i pension utan avdrag efter 45 år i arbetslivet, föreslås också försvinna.
Men en annan idé är alltså att införa en obligatorisk, kapitalfinansierad pension efter svensk modell.
Kärnan i förslaget är att två procent av löntagarnas inkomster ska sättas av till individuella pensionskonton. Pengarna ska förvaltas centralt och investeras på kapitalmarknaden.
Tanken är att det ska bli ett komplement till dagens tyska pensionssystem, där dagens arbetstagare i huvudsak finansierar dagens pensionärer.
Thomann menar att tajmingen inte alls behöver vara fel.
”Det är en bra tidpunkt att titta på den svenska reformen”, säger han till WiWo.
Hemligheten: politisk enighet
När Sverige gjorde om pensionssystemet på 1990-talet byggde reformen på bred politisk enighet. Det lyfter Thomann fram som en viktig förklaring till att systemet har varit så stabilt över tid. Först kom uppgörelsen, sedan reformen.
”Hemligheten bakom det svenska pensionssystemet är politisk konsensus”, konstaterar han. ”Än i dag finns det i Sverige en tydlig överenskommelse mellan partierna i riksdagen, vilket också tar sig uttryck i en partipolitiskt bred parlamentarisk arbetsgrupp: pensionssystemets grundvalar hör inte hemma i valrörelsen. Ingen politiker försöker profilera sig kortsiktigt i pensionsfrågan”.
Läs även: Pensionärer kräver 240 miljarder euro tillbaka från staten. E55
Ingen snabb mirakelkur
Den svenska modellen är förvisso ingen enkel genväg, medger Thomann.
Kapitalbaserad pension innebär risk, och det krävs tid innan effekten syns. När den svenska premiepensionen infördes kom dessutom it-kraschen. Det tog omkring tio år innan avkastningen på de första insatta kronorna inte längre var negativ.
På lång sikt talar dock siffrorna sitt tydliga språk.
”Kapitaltäckning fungerar – men den behöver tid”, avslutar Thomann.
Läs också: Pension tidigt lockar många – men risken ökar att tjänstepensionen inte räcker. Realtid
