Att köpa villa är redan en ekonomisk kraftansträngning. Ovanpå detta finns dessutom en kostnad som har en tendens att hamna i skymundan: stämpelskatten. På vissa håll uppgår den till över 300 000 kronor.
Husköp: Här får du betala över 300 000 kronor i skatt
Det har blivit dyrare både att köpa och att bo i hus. Bara i april steg huspriserna med 1,3 procent. Därtill har det blivit 13 000 kronor dyrare att bo i hus jämfört med förra kvartalet.
Saken blir inte bättre av att husköparen dessutom ska betala tusenlappar, om inte hundratusentals kronor, i stämpelskatt.
Nu har Mäklarsamfundet, med utgångspunkt i medianpris för småhus 2025, undersökt 14 kommuner runt om i landet och tagit reda på var skatten är högst respektive lägst.
Läs även: Ny lag ska få fler svenskar att hyra ut sin bostad. Dagens PS
Skatten en dyr biljett in på villamarknaden
Stämpelskatten tas ut när någon köper fastighet eller tomträtt. Den består av lagfartsskatt och kostnader för nya pantbrev. För bostadsrätter gäller däremot inte samma regler.
”Stämpelskatten slår till precis när hushållen ska göra livets största affär. Det är en flyttskatt som försvårar inträdet på villamarknaden, försämrar hushållens motståndskraft och håller tillbaka rörligheten på bostadsmarknaden. Dessutom missgynnar den villamarknaden relativt bostadsrättsmarknaden”, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.
Stora skillnader mellan kommuner
I Nacka landar den totala kostnaden för stämpelskatt och avgifter på 305 200 kronor vid 85 procents belåning. I Stockholm handlar det om 270 000 kronor och i Göteborg om 199 600 kronor.
I rapportens urval är kostnaden lägst i Kalix, där den uppgår till 26 800 kronor. I Vetlanda är motsvarande kostnad 49 040 kronor och i Örnsköldsvik 54 000 kronor.
Eftersom skatten följer bostadspriset blir skillnaderna stora mellan olika delar av landet.
Missa inte: Ekonomen: Det enda som räddar svenska bostadsägare just nu. Dagens PS
Nya bolåneregler löser inte allt
Rapporten tittar också på de nya bolånereglerna, där bolånetaket höjs från 85 till 90 procent. Det sänker kontantinsatsen, men innebär också att lånet blir större. Därmed kan även pantbrevskostnaden öka.
I Nacka stiger den totala stämpelkostnaden från 305 200 kronor till 314 700 kronor när belåningen höjs till 90 procent.
Samtidigt minskar det totala belopp som hushållet måste ha tillgängligt vid köpet, eftersom kontantinsatsen blir lägre.
”Stämpla ut stämpelskatten”
Mäklarsamfundets slutsats är att stämpelskatten borde reformeras. Man menar att det är en transaktionskostnad som kan bromsa flyttar och minska rörligheten på bostadsmarknaden.
Man konstaterar också att stämpelskatten i flera exempel motsvarar nära två års obligatorisk amortering. Med andra ord: pengar som hade kunnat stärka hushållets ekonomi går i stället till en engångskostnad vid köpet.
”Det är ofta reavinstbeskattningen som hamnar i fokus i diskussioner om skattereformer för att sänka trösklarna till småhusmarknaden. En mer träffsäker reform vore att stämpla ut stämpelskatten”, menar Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.
Läs också: Så undviker du onödig ISK-skatt i vår och sparar tusenlappar. Realtid
