PS sammanfattar, återigen, den senaste veckans privatekonomiska nyheter. Den här gången har vi kunnat läsa om ett slopat ränteavdrag som slår mot vissa villaägare, överfulla sparkonton – och Luleå.
Avdraget försvinner – för mycket pengar på kontot kan bli dyrt
Det har också handlat om både fritidshusmarknaden, där priserna har fallit på flera håll, och pensionärernas ekonomi. Är den verkligen så dålig som debatten ger sken av?
Nedan sammanfattar PS den senaste veckans mest lästa privatekonomiska nyheter.
Läs också: Här är fritidshuset billigare än i Sverige: ”Låga priser”. Dagens PS
Ränteavdraget försvinner – kan slå mot villaägare
Vi inleder veckan med en skattenyhet som kan slå mot vissa villaägare.
Det handlar om samfällighetsföreningar, alltså föreningar där flera fastighetsägare delar på gemensamma anläggningar som vägar, vatten och avlopp, parkeringsytor eller andra ytor. Ibland behöver föreningarna ta lån för att finansiera sådana investeringar.
Tidigare har medlemmarna kunnat göra ränteavdrag för sin del av föreningens räntekostnader. Men från och med deklarationen 2027 riskerar vissa att gå miste om avdraget helt.
Bakgrunden är något PS skrivit om flera gånger förr: regeringens skärpta regler för ränteavdrag. Förra året halverades avdraget på lån utan säkerhet. I år försvinner det helt.
Problemet är att många samfällighetsföreningar inte har lån med panträtt i fast egendom. I stället används ofta så kallad förmånsrätt, där föreningen kan kräva medlemmarna på pengar om räntor och amorteringar inte betalas.
Läs vidare här: Ränteavdraget försvinner – kan slå mot villaägare. Dagens PS
Krisbilden av svenska pensionärer ifrågasätts
På pensionsfronten har veckans stora fråga handlat om pensionärernas ekonomi.
En av fyra pensionärer uppger att pensionen blev sämre än de hade föreställt sig och 29 procent säger att de har en lägre, eller mycket lägre, levnadsstandard än när de arbetade.
Samtidigt menar Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, att pensionärer som grupp faktiskt inte är den mest ekonomiskt utsatta i Sverige.
”Visst finns det äldre som har låga pensioner, men pensionärer är idag faktiskt den grupp i samhället där det är allra ovanligast med fattigdom”, säger han.
Enligt Alectas återkommande studier av äldre svenskars deklarerade inkomster har utvecklingen gått åt rätt håll.
”Då ser vi att den typiska svenska låginkomsttagaren faktiskt får en höjd inkomst när han eller hon går i pension. Det gäller inte alla, men den typiska låginkomsttagares totala inkomst efter skatt ökar faktiskt med 15 procent jämfört med vad han eller hon hade i total inkomst vid 60 års ålder”, skriver Ström.
Över tid har pensionärernas ekonomi också stärkts. Enligt Staffan Ström har dagens 67-åringar ”hela 70 000 kr mer om året att röra sig med än 67-åringar för 12 år sedan”.
Läs vidare här: Krisbilden av svenska pensionärer ifrågasätts: ”Fått 70 000 kr mer”. Dagens PS
För mycket pengar på sparkontot kan bli dyrt
Annat som väckt uppmärksamhet i veckan är sparkontot.
Att ha pengar lättillgängliga på ett sparkonto är klokt. Men enligt Nic Esselström vid Västkustens Andelsbank kan en för stor summa på sparkontot bli dyrt i längden.
Hans råd är att dela upp pengarna efter när de ska användas. Han kallar det en ”trehinkar-princip”. Den första hinken är till för pengar som snart behövs, exempelvis till räkningar, planerade utgifter eller ett bilköp. De pengarna hör hemma på sparkonto.
Pengar som inte behövs på flera år kan däremot placeras på annat håll, eftersom de annars riskerar att tappa värde när inflationen gröper ur köpkraften.
”Har du pengarna på sparkonto så minskar inflationen köpkraften över tid. Den trygghet som det medför att ha pengar på konto kostar också något i form av förlorad tillväxt”, säger Esselström.
Läs mer här: Experten: För mycket pengar på sparkontot kan bli dyrt. Dagens PS
Priserna rusar i svenska industristaden: ”Folk vill bo här”
Vidare till bostadsmarknaden, där Luleå sticker ut – och det rejält.
I den svenska industristaden har priserna ökat med 10,6 procent under årets första kvartal jämfört med samma period i fjol. Det är mer än dubbelt så mycket som i Storstockholms län.
Intresset märks också ute på marknaden. När lägenheter i ett strandnära och centralt nybygge i Luleå släpptes köade några spekulanter utanför mäklarkontoret redan natten innan.
Bakom trycket finns bland annat låg arbetslöshet, ett begränsat utbud och framtidstro kopplad till industrins framväxt i regionen.
”Vi har Sveriges lägsta arbetslöshet i Norrbotten och det gör ju att det finns framtidstro. Det finns en större efterfrågan än utbud”, säger Erik Wallström, mäklare i Luleå.
Läs vidare här: Priserna rusar i svenska industristaden: ”Folk vill bo här”. Dagens PS
Fyndläge på stugmarknaden – här har priserna rasat
Vi avslutar veckan i stug-Sverige, där marknaden nu börjar röra på sig igen.
Efter några år av fallande eller stillastående priser är fler spekulanter ute efter fritidshus. Men priserna har ännu inte dragit iväg överallt. Tvärtom har det blivit billigare att köpa fritidshus på flera håll.
De största nedgångarna syns i Dalarna, Jönköping, Västernorrland och Gävleborg, där snittpriserna har gått ned med mellan 7 och 10 procent.
På kommunnivå är skillnaderna ännu större. I Nynäshamn har fritidshuspriserna backat med hela 30 procent på ett år. I Trosa, Nordmaling och Vilhelmina handlar det om nedgångar på 29 procent, medan Hudiksvall har tappat 28 procent.
På fem års sikt har Askersund tappat mest, med minus 38 procent. I andra änden finns Kristinehamn, där fritidshusen i snitt blivit 67 procent dyrare, följt av Skinnskatteberg med en uppgång på 52 procent.
Läs mer här: Fyndläge på stugmarknaden – här har priserna rasat. Dagens PS
Läs också: Gen Z sparar mer – ändå kan de förlora sina pengar. Realtid
