Trafikverket ska sänka hastigheten på tusentals mil väg i Sverige, enligt en ny aktionsplan från myndigheten. Bara i tätorter handlar det om drygt 1200 km väg som ska ned till 30 eller 40 km/h.
Nu ska det gå långsammare på svenska vägar

Sverige drar ner tempot i trafiken. Under de kommande åren ska fler gator och vägar få lägre hastigheter, både i städer och på landsbygden. Målet är tydligt: Färre döda och allvarligt skadade.
Bakgrunden är Nollvisionen, där ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Enligt Trafikverkets nya aktionsplan är rätt hastighet en av de viktigaste pusselbitarna för att nå dit.
Läs mer: Motorvägen som byggdes av misstag
1200 mil tätortsväg ska få lägre hastighet
Rekommendationer från FN och den så kallade Stockholmsdeklarationen säger generellt sett att hastigheter ska vara upp till max 30–40 km/h i tätorter. I praktiken innebär det att många sträckor som i dag har 50 km/h ska skyltas om till lägre hastigheter.
Tanken är att där bilar möter cyklister och gående ska farten ner så att en olycka inte blir livshotande. Målet är att nästan alla stadsgator ska ligga på max 40 km/h till 2030.
Läs mer: Var tredje svensk väg är i uselt skick – här är de sämsta
Trafikverket uppskattar att det handlar om 1 200 mil tätortsvägar som behöver ses över och justeras innan 2030.
Landsvägar ses över
Också utanför städerna stramas det upp. Vägar utan mitträcken ska i regel hålla max 80 km/h, samtidigt som fler sträckor byggs om med räcken och säkrare sidoområden för att minska mötes- och avkörningsolyckor.
Läs mer: Här arbetar Trafikverket – undvik flaskhalsarna
Tekniken ska hjälpa – men för få följer reglerna
En växande del av lösningen för säkrare vägar finns redan i nya bilar. Förarassistanssystem som ISA (Intelligent Speed Assistance), adaptiv farthållare och skyltavläsning hjälper föraren att hålla rätt hastighet och minska risken för misstag.
I takt med att nya fordon rullar ut på vägarna blir tekniken allt vanligare, och på sikt kan den göra stor skillnad för trafiksäkerheten – förutsatt att den faktiskt används som tänkt.
Läs mer: Då blir nya bromsljusen obligatoriska
Men tekniken räcker inte hela vägen, enligt Trafikverket. Hastighetsefterlevnaden är fortfarande ett av de största problemen i svensk trafik.
Polisens kontroller och fartkameror spelar därför fortsatt en viktig roll. De bedöms tillsammans bidra till att rädda liv varje år, men långt ifrån tillräckligt för att nå målen till 2030.
Mer än bara säkerhet
Sänkta hastigheter handlar också om annat än olyckor: Mindre buller, lägre utsläpp och mer levande stadsmiljöer.
Men trots ambitionerna går förändringen långsamt och mycket arbete kvarstår på de svenska vägarna innan Nollvisionen kan införlivas.





