SCB:s lönestatistik visar att toppcheferna inom bank och finans tjänar 158 900 kronor i månaden. Men enligt Pensionsmyndigheten är det inte de högst betalda som jobbar längst. Präster, fysiker och universitetslärare stannar kvar flera år efter att finanscheferna redan slutat.
Topp 20 bäst betalda yrken i Sverige och när de går i pension
Medellönen har passerat 41 000 kronor
Den genomsnittliga månadslönen i Sverige uppgår till 41 600 kronor, enligt SCB:s senaste lönestatistik. Män tjänar i snitt 43 800 kronor. Kvinnor ligger på 39 300 kronor. Skillnaden mellan könen är drygt 4 500 kronor per månad.
Men spridningen mellan topp och botten är enorm. De allra högst betalda yrkena i Sverige når löner som är nästan fyra gånger genomsnittet.
20 yrken med högst lön i Sverige 2024
Här är de tjugo bäst betalda yrkena enligt SCB, rangordnade efter genomsnittlig månadslön:
| Placering | Yrke | Månadslön |
|---|---|---|
| 1 | Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 1) | 158 900 kr |
| 2 | General-, landstings- och kommundirektörer | 115 200 kr |
| 3 | Mäklare inom finans | 106 500 kr |
| 4 | Specialistläkare | 93 600 kr |
| 5 | Verkställande direktörer | 92 100 kr |
| 6 | Ekonomi- och finanschefer (nivå 1) | 91 700 kr |
| 7 | Forsknings- och utvecklingschefer (nivå 1) | 89 500 kr |
| 8 | Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 2) | 88 000 kr |
| 9 | Fastighets- och förvaltningschefer (nivå 1) | 85 100 kr |
| 10 | Informations-, kommunikations- och PR-chefer (nivå 1) | 83 400 kr |
| 11 | IT-chefer (nivå 1) | 82 600 kr |
| 12 | Flygledare | 81 400 kr |
| 13 | Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva (nivå 1) | 81 000 kr |
| 14 | Klinik- och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård (nivå 1) | 80 600 kr |
| 15 | Försäljnings- och marknadschefer (nivå 1) | 78 500 kr |
| 16 | Forsknings- och utvecklingschefer (nivå 2) | 77 700 kr |
| 17 | Professorer | 76 800 kr |
| 18 | Övriga chefer inom samhällsservice (nivå 1) | 75 200 kr |
| 19 | Chefer inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet (nivå 1) | 74 600 kr |
| 20 | Finansanalytiker och investeringsrådgivare | 73 100 kr |
Toppskiktet domineras av chefs- och finansroller. Flygledare sticker ut som det högst betalda yrket utan chefsansvar, med 81 400 kronor i månaden. Professorer är den enda rent akademiska titeln som tar sig in på topp 20.
Pensionsåldern varierar kraftigt mellan yrken
Den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige ligger på 65,4 år, enligt Pensionsmyndighetens rapport ”Pensionsåldrar och arbetslivets längd” från 2026. Siffran har sjunkit något från 66,0 år 2023, då gränserna för allmän pension höjdes från 62 till 63 år och garantipensionen från 65 till 66 år.
Men snittåldern döljer stora variationer. Enligt Pensionsmyndighetens rapport, skriven av analytikern Alma Masic, tillhör universitetsläkare, fysiker, bibliotekarier, präster och konstnärer de grupper som jobbar längst innan de tar ut sin pension.
20 yrken där man jobbar längst
Dessa yrkesgrupper har högst genomsnittlig pensionsålder i Sverige:
| Placering | Yrke | Kön | Pensionsålder |
|---|---|---|---|
| 1 | Präster och diakoner | Män | 67,2 år |
| 2 | Fysiker och kemister m.fl. | Män | 67,1 år |
| 3 | Universitets- och högskollärare | Män | 67,0 år |
| 4 | Universitets- och högskollärare | Kvinnor | 66,7 år |
| 5 | Präster och diakoner | Kvinnor | 66,5 år |
| 6 | Museiintendenter och bibliotekarier | Män | 66,5 år |
| 7 | Läkare | Kvinnor | 66,4 år |
| 8 | Läkare | Män | 66,2 år |
| 9 | Psykologer och psykoterapeuter | Kvinnor | 66,1 år |
| 10 | Andra specialister inom hälso- och sjukvård | Kvinnor | 66,1 år |
| 11 | Arkitekter och lantmätare | Kvinnor | 66,1 år |
| 12 | Tandläkare | Män | 66,1 år |
| 13 | Chefer inom hälso- och sjukvård | Män | 66,1 år |
| 14 | Övriga chefer inom samhällsservice | Kvinnor | 66,0 år |
| 15 | Biologer, farmakologer och specialister | Kvinnor | 66,0 år |
| 16 | Gymnasielärare | Män | 66,0 år |
| 17 | Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens | Män | 66,0 år |
| 18 | Konstnärer, musiker och skådespelare | Män | 66,0 år |
| 19 | Förtroendevalda | Män | 66,0 år |
| 20 | Psykologer och psykoterapeuter | Män | 66,0 år |
Gemensamt för yrkena i toppen är lång utbildning och ett stort mått av personligt engagemang. Präster, forskare och läkare drivs inte sällan av en kallelse snarare än enbart av lönen.
Hög lön betyder inte längst arbetsliv
Det finns en tydlig spänning mellan de två listorna. Verkställande direktörer tjänar i snitt 92 100 kronor i månaden men pensionerar sig redan vid 65,0 år. Ekonomi- och finanschefer, som tjänar 91 700 kronor, går i pension redan vid 64,7 år och hamnar bland yrkena med lägst pensionsålder i hela landet.
Läkare, som tjänar 93 600 kronor som specialister, jobbar i snitt till 66,2-66,4 år. Professorer tjänar 76 800 kronor men deras kollegor bland universitets- och högskolelärare jobbar ända till 67,0 år.
Allra mest slående är prästerna. De tillhör inte ens närheten av topplönelistorna men jobbar längst av alla yrkesgrupper i Sverige.
Den som funderar på att skjuta upp pensionsuttaget bör vara medveten om att varje extra år kan ge tusentals kronor mer per månad.
20 yrken där man slutar tidigast
I andra änden av skalan finns yrken där arbetslivet avslutas betydligt tidigare:
| Placering | Yrke | Kön | Pensionsålder |
|---|---|---|---|
| 1 | Processoperatörer, trä- och pappersindustri | Kvinnor | 64,1 år |
| 2 | Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk | Kvinnor | 64,2 år |
| 3 | Processoperatörer, trä- och pappersindustri | Män | 64,5 år |
| 4 | Process- och maskinoperatörer, stål- och metallverk | Män | 64,5 år |
| 5 | Prepresstekniker, tryckare och bokbindare | Män | 64,6 år |
| 6 | Handpaketerare och andra fabriksarbetare | Män | 64,7 år |
| 7 | Malmförädlingsyrken och brunnsborrare | Män | 64,7 år |
| 8 | Chefer inom handel | Män | 64,7 år |
| 9 | Ekonomi- och finanschefer | Män | 64,7 år |
| 10 | Maskinoperatörer, gummi-, plast- och pappersvaruindustri | Män | 64,7 år |
| 11 | Ytbehandlare, trä- och möbelsnickare | Män | 64,7 år |
| 12 | Gjutare, svetsare och plåtslagare | Män | 64,7 år |
| 13 | Montörer | Kvinnor | 64,7 år |
| 14 | Maskinoperatörer, textil-, tvätt- och läderindustri | Kvinnor | 64,8 år |
| 15 | Brevbärare och postterminalarbetare | Kvinnor | 64,8 år |
| 16 | Smeder och verktygsmakare | Kvinnor | 64,8 år |
| 17 | Lastbils- och bussförare | Kvinnor | 64,8 år |
| 18 | Växtodlare inom jordbruk och trädgård | Kvinnor | 64,8 år |
| 19 | Skogsarbetare | Män | 64,8 år |
| 20 | Målare, lackerare och skorstensfejare | Män | 64,8 år |
Fysiskt tunga industriyrken dominerar bottenlistan. Men en överraskning: ekonomi- och finanschefer, med 91 700 kronor i månadslön, hamnar bland de yrken som slutar allra tidigast. Det tyder på att hög lön och hög arbetsbelastning kan driva på ett tidigt utträde.
Varje extra arbetsår kan ge hundratusentals kronor
Sambandet mellan lön och pensionsålder är allt annat än linjärt. De bäst betalda jobben lockar inte nödvändigtvis till det längsta arbetslivet.
Istället pekar Pensionsmyndighetens data mot att yrkesidentitet och meningsfullhet spelar en avgörande roll för hur länge man väljer att fortsätta.
Den som planerar sin pension bör räkna på vad varje extra arbetsår faktiskt betyder i kronor. Skillnaden mellan att gå vid 64 och 67 kan vara hundratusentals kronor sett över en hel pensionärstillvaro.
Småföretagare har en egen utmaning. Utan kollektivavtal och tjänstepension faller hela ansvaret på den enskilde, något som Realtid har belyst i en genomgång av hur egenföretagare undviker en tunn pension.
