Sverige köpte datatjänster från utlandet för 186 miljarder kronor förra året, 73 procent mer än 2022. AI-experten Stefan Wendin menar att landet därmed bygger ett beroende som slår mot skattebasen när allt mer arbete görs av modeller som ägs i andra länder.
AI-experten: Det är svårt att beskatta teknik vi inte äger
Programserien Unlocked handlar om vad AI gör med ledarskapet och om varför företagen ännu inte ser effekterna. I detta avsnitt lyfts AI-frågan till nationell nivå. Programledaren Walter Näslund har bjudit in styrelseproffset Petra von Rohr och Stefan Wendin, som efter två år på det statliga forskningsinstitutet RISE har gått till ett AI-labb.
Se alla avsnitt i programserien Unlocked här
Wendin beskriver ett land som hamnar bland de tre främsta i världen på nästan alla mått på talang och innovation men stannar strax före mållinjen när tekniken ska omsättas i affärer.
– Problemet är ju att om inte vi kommersialiserar det här kommer någon annan att göra det, och då behöver vi sedan köpa tillbaka produkten, säger han.
Svenska företag använder tekniken mer än företagen i de flesta EU-länder. Enligt Eurostats mätning för 2025 använde 35 procent av företagen med minst tio anställda AI, mot 20 procent i hela unionen, och bara Danmark och Finland låg högre.
Tekniken köps däremot i allt högre grad utifrån. SCB särredovisar inte AI, som redovisas bland datatjänsterna tillsammans med molntjänster och programvara, men importen av datatjänster ökade från 107,5 miljarder kronor 2022 till 186,2 miljarder kronor 2025, drygt 510 miljoner kronor om dagen.
Sverige exporterar fortfarande mer datatjänster än det importerar, men överskottet har krympt från 72 till 46 miljarder kronor på tre år, eftersom importen har ökat med 73 procent och exporten med 29 procent. Importen från Irland, där flera amerikanska techjättar har sina europeiska huvudkontor, har fyrdubblats sedan 2022 till 48,7 miljarder kronor.
Vem ska betala när maskinen jobbar
För Wendin handlar beroendet om mer än handelsbalansen. När AI tar över arbete försvinner enligt honom skatten på det arbetet, och vinsten från modellerna hamnar hos de bolag som äger dem.
– Vad ska vi då beskatta om vi inte äger modellerna? säger han.
Enligt Ekonomifakta kom 57 procent av skatteintäkterna 2025 från skatter på arbete, främst inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Tanken att i stället beskatta svenska bolag som använder amerikanska modeller avfärdar Wendin själv, eftersom det enligt honom skulle göra det ännu svårare för de få bolag som är kvar.
Petra von Rohr räknar med att skattebasen förändras och efterlyser ett svar på om skatt på arbete även framöver ska vara välfärdens viktigaste finansieringskälla.
– Den diskussionen saknar jag helt, säger hon om höstens valrörelse.
Sydkorea koncentrerar pengarna
Wendins slutsats är att Sverige måste äga mer av tekniken själv, och därför spelar det roll hur staten fördelar sina AI-pengar. När alla får lika mycket ur en stor pott blir resultatet enligt honom att ”alla får lite, men ingen får tillräckligt för att göra någonting fantastiskt”.
Att lägga alla pengar på de amerikanska molnjättarna, som han kallar hyperscalers, eller att försöka hinna ikapp dem ser han inte heller som en framkomlig väg.
– Vi kan inte lägga alla pengarna på amerikanska hyperscalers. Vi kan heller inte leva i någon villfarelse att vi skulle bygga modeller och datacenter som är precis lika bra som de har gjort under 25 års tid, det är patetiskt, säger han.
Mellanvägen hittar han i Sydkorea, där regeringen har koncentrerat pengarna till ett fåtal konsortier som ska bygga nationella AI-modeller från grunden, utan utländska licensvillkor.
– De här få bolagen får alla pengarna. De bolagen kommer skapa nätverk som sedan kan skapa andra typer av nätverk, säger Wendin.
Två av de fem konsortierna, bland dem Naver Cloud, slogs ut i januari. LG AI Research, SK Telecom och Upstage är kvar, och i början av 2027 ska regeringen välja ut två av dem.
I Sverige nämner Wendin Stockholmsbolaget Berget AI, som kör AI-modeller på egen infrastruktur i landet, bland initiativen som börjar växa fram. Han vill att staten riktar pengarna till ett fåtal sådana aktörer och låter dem bygga nätverken vidare.
