Dagens PS

Svenska chefers dyraste misstag – att vänta för länge

Svenska chefer väntar för länge
Många chefer ser varningstecknen tidigt men dröjer i månader med att agera på en rekrytering som blivit fel. Enligt beräkningar som ofta tillskrivs HR-organisationen SHRM kan en felrekrytering på chefsnivå kosta upp till 60 procent av årslönen, och notan växer för varje månad beslutet skjuts upp. Foto: Unsplash

Det första tecknet dyker nästan alltid upp direkt, men instinkten hos många chefer är att vänta, hoppas och tveka. Framgångsrikt ledarskap handlar sällan om att rekrytera rätt, utan om hur snabbt du agerar när det blev fel. Notan för att dröja kan springa upp i miljonklassen.

Företeelsen känns igen i de flesta ledningsgrupper. En rekrytering går fel, många ser det, och ändå händer ingenting på månader.

När den amerikanska tidningen Entrepreneur i sitt juli-augustinummer 2026 lät sex företagsledare beskriva de svåraste personalbeslut de fattat var det inte felrekryteringarna i sig som förenade dem. Det var tiden det tog att erkänna dem.

”Instinkten är att vänta och hoppas att det löser sig av sig självt. Det gör det sällan”, säger Job van der Voort, vd för anställningsplattformen Remote, till tidningen.

Vittnesmålen är varandras spegelbilder. En grundare som i nästan ett år kände att det inte fungerade med en nyckelperson, och insåg allvaret först när en genomlysning visade att bolaget lade pengar på satsningar utan avkastning.

En finanschef som anställde en person med perfekt cv trots en uppenbar kulturkrock och fick betala med konstant friktion. En vd som lät en toppresterare sitta kvar trots att ledarskapet riskerade att urholka förtroendet i teamet.

Så mycket kostar väntan

Att skjuta upp beslutet är sällan det billigare alternativet. Enligt siffror som brukar tillskrivas den amerikanska HR-organisationen SHRM, och som återkommer i svenska branschsammanställningar, kostar en felrekrytering upp till 60 procent av personens årslön. För en chef med en miljon i årslön handlar det om upp till 600 000 kronor.

Räkna in en ny rekryteringsprocess, upplärning av ersättaren och månader av tappad produktivitet i teamet, och notan kan passera miljonstrecket.

Varje månad av tvekan gör misstaget dyrare.

Chefer väljs dessutom på fel grunder

Väntandet vore ett mindre problem om organisationer valde rätt från början. Ny forskning talar för att de inte gör det.

En studie publicerad i Quarterly Journal of Economics i maj 2026 visar att slumpmässigt utsedda chefer presterade bättre i kontrollerade experiment än de som själva sökt ledarrollen. En förklaring enligt forskarna är att de självnominerade överskattar sina egna färdigheter, särskilt de sociala.

Om träffsäkerheten i urvalet är så låg blir slutsatsen obekväm för varje ledningsgrupp. Förmågan att snabbt korrigera misstag är viktigare än förmågan att undvika dem.

Kompetensbristen höjer tröskeln

I Sverige förstärks väntandet av arbetsmarknadens läge. 73 procent av svenska arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens, enligt ManpowerGroups undersökning Talent Shortage 2026, där 858 svenska arbetsgivare ingår.

När det tar månader att hitta en ersättare stiger tröskeln för att avbryta en rekrytering som blivit fel. Risken är att fel person blir kvar, inte för att det är rätt beslut utan för att stolen annars står tom. Rädslan för vakansen blir dyrare än vakansen själv.

Trycket ligger dessutom på chefer som redan är pressade. I tidningen Chefs undersökning från maj 2026, besvarad av 1 074 chefer, uppger sex av tio att rollen går ut över hälsan och mer än hälften har övervägt att sluta som chef.

Ett olöst personalproblem som ligger kvar månad efter månad gör inte den bördan lättare.

Rådet från dem som gjort misstaget

Det mest konkreta rådet i Entrepreneur-artikeln handlar om att flytta blicken från relationen till verksamheten.

Granska först arbetet. Kan det göras bättre och vad riskeras om det inte sköts? Granska sedan teamet. Räcker resurserna och behövs hierarkin?

Bedöm individen sist. Ger personen energi eller tar den energi, och växer den i takt med bolaget?

Den ordningen tar bort det som oftast fördröjer beslutet, lojalitet och konflikträdsla.

Snabbhet ska samtidigt inte förväxlas med panik. Dagens PS har tidigare berättat om amerikanska arbetsgivare som tröttnat på generation Z, där sex av tio sagt upp nyanställda inom sex månader, och om extremfallet där en person blev uppsagd efter 47 sekunder första dagen på jobbet.

Lärdomen från ledarna i Entrepreneur pekar åt ett annat håll. Agera på fakta i stället för hopp, och gör det direkt när tecknen kommer.

Beslutet blir aldrig billigare av att vänta.

Mest lästa i kategorin

Digitalisering & AI

Musk köper AI:s hetaste kodverktyg: SpaceX tar Cursor för 640 miljarder kronor

28 juli 2026