EU riskerar att missa målen inom info och kommunikation. Vi utbildar för få och i stället litar vi till rekrytering från länder utanför EU.
EU missar målen grovt – men Sverige ligger bra till
Det är EU-organet Eurofond som i en ny rapport slår fast att EU riskerar att missa sina mål när det gäller jobb inom IKT, informations- och kommunikationsteknik.
EU har satt upp ambitionen att år 2030 ha 20 miljoner specialister inom sektorn i arbete inom EU.
Sysselsättningen växer snabbt inom sektorn – tillväxten är 7-8 procent årligen mot drygt en procent för sysselsättningen totalt – men EU ser ändå ut att hamna 5 miljoner jobb under målet för 2030.
Jobbet: Så slipper män undan 200 timmar per år. Dagens PS
Tvingas importera specialister
Utbildning och yrkesutbildning i EU-länderna lyckas inte möta vare sig de nuvarande eller de väntade behoven av arbetskraft i de allra flesta EU-länder.
Det har lett till att arbetskraftsinvandring från länder utanför EU blivit en viktig drivkraft för rekrytering inom sektorn.
Eurofound konstaterar att andelen IKT-specialister med jobb inom EU ökade från tre procent av de anställda i EU-länderna år 2011 till fem procent 2024.
Det finns dock stora skillnader mellan länderna konstaterar Eurofound.
I Sverige – EU:s paradexempel – är andelen 8,6 procent av de sysselsatta. Luxemburg (8 procent) och Finland (7,8) får också plats på prispallen.
Sämst: Grekland och Rumänien
I andra änden av listan hittar vi Grekland med 2,5 procent och Rumänien med 2,8.
Även tillväxttakten varierar kraftigt. Från 2011 till 2024 gick Estland från 3,4 till 7,2 procent, medan ökningen i Grekland endast var marginell.
Under denna tidsperiod ökade antalet IKT-specialister kraftigt och nådde 10,3 miljoner till antalet, en ökning med 81 procent.
Sysselsättningen inom kärnsektorn för IT-konsult- och mjukvarutjänster växte med 128 procent.
Det här är en tillväxt åtta gånger högre än i ekonomin som helhet. Problemet? 57 procent av de EU-företag som har lediga IT-tjänster rapporterar att de har svårt att tillsätta jobben.
2024 var 11,9 procent av IKT-specialisterna födda utanför EU, en kraftig ökning från 9,2 procent tre år tidigare, 2021.
Var tredje svensk vågar inte begära påökt. Dagens PS
Kraftiga löneskillnader män-kvinnor
Sektorn har andra strukturella sårbarheter. Kvinnor är fortsatt kraftigt underrepresenterade och utgör endast 19 procent av alla IKT-anställda 2024.
Samtidigt låg löneskillnaden mellan kvinnor och män makabert nog på 20 procent år 2022, att jämföra med hela arbetsmarknaden där skillnaden är 13 procent.
”Att minska klyftan i sysselsättning mellan könen är en ekonomisk nödvändighet. Att misslyckas med att locka kvinnor innebär att man går miste om mer än en fjärdedel av den potentiella kompetensreserven”, konstaterar Eurofound.
