AI sprider sig snabbt i svenska företag, men riskhanteringen släpar efter. Nu skjuter EU upp de tuffaste AI-reglerna till 2027, vilket ger bankerna och fintechbolagen på börsen mer tid att förbereda sig.
Uppåt 385 miljoner i böter för svenska företag som använder AI
Dagens PS har följt den svenska AI-omställningen löpande och kurvan pekar brant uppåt.
Förra veckan tvingade USA fram en nedstängning av Anthropics mest avancerade AI-modeller med hänvisning till nationell säkerhet, vilket satte fingret på hur oreglerad och oförutsägbar AI-marknaden fortfarande är.
Andelen företag som använde AI i Sverige steg till 35 procent under 2025, från 25 procent året innan, enligt SCB. I finanssektorn går det ännu fortare.
Finansinspektionens kartläggning visar att anställda på 84 procent av de granskade bolagen redan använder publika verktyg som ChatGPT, Copilot och Gemini. FI konstaterar samtidigt att arbetet med modellrisk, dataläckage och felaktiga automatiska beslut släpar efter spridningen.
Så tickar regelklockan för börsen
Den 2 augusti 2026 blir AI-förordningen i grunden fullt tillämplig med skärpta transparenskrav, enligt EU-kommissionen. De tyngsta högriskreglerna, som träffar kreditbedömning och scoring i bank och fintech, sköt EU upp till december 2027 i vårens så kallade omnibusöverenskommelse.
Kraven gäller dokumentation, spårbarhet och mänsklig kontroll. Brott mot högriskreglerna kan ge böter på upp till 15 miljoner euro, motsvarande cirka 165 miljoner kronor, eller 3 procent av den globala omsättningen. Förordningens högsta nivå, som gäller förbjuden AI, når 35 miljoner euro, nästan 385 miljoner kronor, eller 7 procent.
Det framgår av regeringens utredning om anpassningen till AI-förordningen. I Sverige är Post- och telestyrelsen behörig myndighet fram till årsskiftet, enligt regeringsuppdraget.
Att tillgången till tekniken kan strypas snabbt blev tydligt när Goldman Sachs nyligen stängde av Anthropics modell Claude för personalen i Hongkong. Svenska banker använder samma amerikanska leverantörer, något Realtid granskat närmare.
Branschen har stora möjligheter att effektivisera, men behöver få policyer och rutiner på plats så att systemen inte blir sårbara, har Marie Jesperson på FI:s innovationscenter framhållit.
Sverige försöker kapa beroendet
Det är just det här beroendet som regeringens nya molnpolicy för offentlig förvaltning ska komma åt. Reglerna är icke-bindande riktlinjer som ska minska tekniska beroenden och ge bättre kontroll över data, bland annat genom krav på exitstrategier och öppna standarder.
Kritiken kom snabbt. Johan Christenson, grundare av svenska molnbolaget Cleura, säger till Ny Teknik att policyn är för beskrivande och att ”få kommer att agera” utan skarpa efterlevnadskrav.
Niklas Silfverström, vd för AI-bolaget Klang, efterlyser ekonomiska incitament som styr upphandlare mot lokala alternativ.
Google Cloud, som har bland andra SEB på sin svenska kundlista, varnar genom nordenchefen Per Gustafsson för att Sverige kan halka efter tekniskt om politik och teknik blandas ihop.
PS analys
FI:s besked att riskarbetet redan släpar visar att flera ligger efter. Bolag som väntar riskerar både högre kostnader närmare deadline och sanktionsavgifter om de inte hinner klart.
Börsen prissätter AI högt, men compliance-kostnaden syns ännu inte i bank- och fintechbolagens rapporter. Det är något investerare bör bevaka när sex av tio svenskar oroar sig för AI-bedrägerier, enligt FI.
Läs även: USA sviker sina allierade, Sydkorea vinner, och Sverige pressas
Läs även: Politisk risk har blivit AI-sektorns dyraste nyckeltal
