Enligt USA:s nationella försvarsstrategi läggs huvudansvaret för säkerheten allt tydligare på de allierade själva. För vapenmarknaden får det stora följder, och en av de tydligaste vinnarna finns i Seoul.
USA sviker sina allierade, Sydkorea vinner, och Sverige pressas
Dagens PS beskrev redan 2022 hur Sydkorea var på god väg att bli nästa stora vapenleverantör, när Polen valde koreanska stridsvagnar och haubitsar framför europeiska.
Anledningen till att Polen valde just Sydkorea var av rädsla för att bli Kremls nästa måltavla efter attacken mot Ukraina 2022, att de närmaste allierade såsom Tyskland reagerade med för mycket försiktighet, enligt Politico.
Det som då såg ut som en engångsorder har blivit ett mönster. Allt fler väljer Sydkorea på grunda v neutraliteten jämfört med att köpa från Ryssland, Kina, USA eller Israel.
Sydkoreas vapenexport till Europa nådde sina högsta nivåer under just 2022 och 2025, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.
Industrin som aldrig fick ett fredsavtal
Västeuropa skar ned sin vapenproduktion efter kalla kriget. Sydkorea fick aldrig den möjligheten. Kriget mot Nordkorea tog slut 1953 genom ett vapenstillestånd som aldrig ersattes av ett fredsavtal. Landet har hållit fabrikerna igång sedan dess.
Koreanska beställningar görs i hundratal stridsvagnar åt gången, vilket pressar styckkostnaden och håller produktionslinjerna varma. Det gör att koreanerna kan leverera tungt materiel snabbt, medan europeiska orderböcker redan är fulla i åratal.
Just leveranstiden vägde tungt när Polen, som ville rusta upp i hög takt och var frustrerat över trög hjälp från bland annat Tyskland, la sina rekordordrar i Seoul.
Rumänien följde 2024 med en beställning på K9-haubitsar med tillverkning på plats. I december 2025 tecknade Hanwha ytterligare ett raketavtal med Polen på omkring fyra miljarder dollar, motsvarande cirka 38 miljarder kronor, enligt Carnegie Endowment.
Så påverkas Sverige och Saab
Det här angår svenska sparare direkt. Sverige har förbundit sig att lägga 3,5 procent av BNP till militära utgifter enligt NATO:s mål. Pengarna ska ut, och frågan är till vem. Sverige är självfallet inte ensamt om att behöva spendera på militären, även andra länder gör detsamma.
Saab steg omkring fem procent när Sverige i maj 2026 presenterade nya försvarsinvesteringar, enligt CNBC. Varje order som går till Sydkorea är dock pengar som inte hamnar hos europeiska leverantörer, och Saab slåss om samma upprustningsbudgetar.
Realtid har beskrivit hur de östasiatiska vapenfabrikerna nu går på högvarv.
Sipri-forskaren Pieter Wezeman har tidigare jämfört Sydkoreas resa med Sveriges egen för omkring 70 år sedan. Koreanerna gör det dessutom när hela Nato rustar samtidigt. Effekten syns direkt i aktiekurserna.
Dagens PS har följt hur de koreanska varvsjättarna Hanwha Ocean stigit runt 70 procent och HD Hyundai Heavy Industries omkring 80 procent på ett år.
PS analys
När USA drar tillbaka sina säkerhetsgarantier tvingas de allierade att klara sig själva. De som lyckas blir samtidigt mindre beroende av amerikanska vapen.
Sydkorea bygger nu egna kärnkraftsdrivna ubåtar, vill ta över det operativa befälet över sina styrkor i krig och arbetar för att ersätta amerikanska och tyska komponenter med inhemska.
Varje sådant beslut urholkar det inflytande som vapenexporten gav Washington, alltså den politiska hävstången, den tekniska inlåsningen och fotfästet hos allierade.
På sikt riskerar USA att stå utan de band som gjorde alliansen lönsam. De länder som Washington en gång skyddade bygger upp en militärstyrka som landet varken kontrollerar eller med säkerhet kan räkna som vänligt sinnad.
I förlängningen kan en del av dem bli direkta rivaler, med förmågor som vuxit fram just för att skyddet uteblev.
Den europeiska hemmamarknaden skyddar Saab så länge politiken väger tyngre än leveranstiden. Den dagen ett frontlinjeland behöver materiel inom månader i stället för år håller den logiken inte.
Läs även: Japan tankar Sydkoreas ”Black Eagles” – påverkar Sverige
