Forskning visar att flyktingmottagandet på kort sikt pressade ekonomin, samtidigt som effekterna på längre sikt är mer komplexa.
Ny rapport: Invandringen gav en tydlig BNP-smäll
Christian Pedersen
Uppdaterad: 08 feb. 2026Publicerad: 08 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Sveriges omfattande flyktingmottagande under mitten av 2010-talet fortsätter att påverka ekonomin.
En ny genomgång av forskning och myndighetsanalyser visar att effekten på kort sikt blev en tydlig nedgång i BNP per capita, samtidigt som sysselsättningen pressades och de ekonomiska klyftorna ökade.
Frågan om migrationens ekonomiska konsekvenser har länge varit omdebatterad.
Medan vissa lyfter långsiktiga bidrag till arbetsmarknaden, pekar flera studier på betydande kostnader under de första åren efter ankomst. Det skriver SvD.
BNP föll efter flyktingvågen
En modell framtagen av ekonomer vid Riksbanken och Uppsala universitet visar att flyktingmottagandet kring 2015 bidrog till att BNP per capita minskade med cirka 1,5 procent under de tre första åren.
Förklaringen är främst tidsfördröjningen i etableringen på arbetsmarknaden.
Nyanlända har initialt låga inkomster och begränsade skatteinbetalningar, samtidigt som offentliga kostnader för exempelvis bidrag, utbildning och etableringsinsatser är höga.
Konjunkturinstitutets forskningschef Thomas Eisensee konstaterar:
”Under de första åren efter de invandrat är flyktingars skattebetalningar generellt låga, samtidigt som vissa offentliga utgifter är relativt höga.”
ANNONS
Enligt institutets beräkningar uppgår den genomsnittliga nettokostnaden till omkring en miljon kronor per person över livscykeln.
Samtidigt visar aktuell statistik från Eurostat att migrationen också spelar en viktig roll för Europas ekonomi.
Snabbfakta: Flyktingvågens ekonomiska avtryck
Enligt analyser från Konjunkturinstitutet (KI) och forskare vid Uppsala universitet har migrationen kring 2015 lämnat tydliga spår i Sveriges ekonomi och statens finanser:
- BNP-effekt: Flyktingmottagandet beräknas ha sänkt BNP per capita med cirka 1,5 procent under de första tre åren.
Sysselsättning: Andelen arbetande i befolkningen minskade med nästan 2 procent, medan arbetslösheten steg som mest med 1,5 procentenheter. - Nettokostnad: Den genomsnittliga kostnaden per flykting landar på cirka 1 miljon kronor över livscykeln, vilket motsvarar 25 000 kronor per år.
- Statsskuld: Enligt forskarnas modell bidrar mottagandet till att statsskulden ökar med 10 procentenheter över en tjugoårsperiod.
- Tid till ”pluspost”: Det tar i genomsnitt 15 år innan en flyktinginvandrare bidrar positivt till de offentliga finanserna.
- Vändpunkten: År 2022 blev utrikes födda som kollektiv för första gången nettogivare till statskassan, även om flyktingar som delgrupp fortsatt utgör en kostnad.
- Långsiktig effekt: Mer än hälften av de negativa effekterna på BNP per capita och sysselsättning bedöms finnas kvar även efter 20 år.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Uppsala universitet.
Migration har under senare år bidragit till att motverka befolkningsminskningen och stärka arbetskraftsutbudet i flera EU-länder, där arbetskraftsdeltagande och sysselsättning bland utrikes födda successivt har ökat.
I en ekonomi som präglas av åldrande befolkning och kompetensbrist lyfts migration därför fram som en faktor som kan stödja tillväxten på längre sikt, även om de kortsiktiga ekonomiska effekterna varierar mellan länder.
ANNONS
Senaste nytt
Sysselsättning och klyftor påverkas
Modellen visar även att flyktingvågen fick bredare effekter på arbetsmarknaden.
Sysselsättningsgraden beräknas ha minskat med nära två procent, samtidigt som arbetslösheten ökade med upp till 1,5 procentenheter.
ANNONS
När offentliga utgifter stiger krävs finansiering genom högre skatter eller ökad upplåning.
Högre arbetsgivar- och lönekostnader riskerar i sin tur att slå hårdast mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden.
Nationalekonomen Karl Walentin drar en tydlig slutsats:
”Oavsett vad man gör så innebär flyktingvågen att BNP per capita faller.”
Mer än hälften av de negativa effekterna på sysselsättning och produktion bedöms dessutom finnas kvar även efter två decennier.
Integration avgör den långsiktiga bilden
Samtidigt är bilden inte entydigt negativ.
Effekterna beror i hög grad på hur väl nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden.
Stark integration kan på sikt stärka de offentliga finanserna och bidra till att lindra arbetskraftsbrist i vissa sektorer.
Utvecklingen har också förbättrats.
ANNONS
År 2022 blev utrikes födda som grupp nettobetalare till statskassan för första gången under de fyra decennier som analyserats, även om flyktingar som helhet fortsatt innebär en kostnad.
Forskarna betonar samtidigt att migrationspolitik i grunden handlar om humanitära överväganden, inte enbart ekonomiska.
Men när kostnader, tillväxt och statsfinanser står i fokus är slutsatsen tydlig: den stora flyktingvågen gav en märkbar ekonomisk nedväxling i Sverige.
Missa inte:
Högre krav på invandrare – så gick det – Dagens PS
Arbetskraftsbrist – väst stänger ändå dörren – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Christian Pedersen
Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.
Christian Pedersen
Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS