Kommentar: Bolagen som skulle bygga AI-boomen har tappat 4 200 miljarder dollar i börsvärde sedan juni, och veckan slutade med att Nvidias vd Jensen Huang avgick. ABB och Munters har fallit med, medan börsen i stort knappt har märkt något.
Raset för datacenter kan bli droppen som får bägaren att rinna över
Är raset i datacenteraktierna droppen som får bägaren att rinna över? Frågan har jag inte kunnat släppa sedan Financial Times i helgen räknade fram att tillverkare, kraftbolag och gruvbolag med koppling till datacenterbygget har förlorat 4 200 miljarder dollar i börsvärde sedan juni.
Med fredagens dollarkurs på 10,07 kronor blir det 42 294 000 000 000 kronor, drygt sex gånger Sveriges samlade BNP förra året. Veckan som gick gjorde inte frågan lättare, eftersom Nvidia i torsdags meddelade att Jensen Huang, som har lett bolaget sedan det grundades 1993, har avgått som vd med omedelbar verkan. Nvidia-aktien har sedan dess fallit 6,3 procent.
Raset har slagit hårdast mot leverantörerna
Caterpillar, som säljer gasgeneratorer till datacenter, har fallit 43,6 procent sedan rekordnoteringen den 30 juni, och fiberkabeltillverkaren Corning har tappat 55,3 procent under samma tid.
Investeraren Paul Kedrosky, som är knuten till MIT, säger till FT att investerarna hade börjat behandla gamla industribolag som halvledaraktier och beskriver:
”I samtalen med hedgefonder och privata investerare kom den här idén ständigt tillbaka, att allt nu var en tillväxtaktie, vilket förstås är absurt”
Enligt FT oroar sig investerarna för att techjättarna, som måste låna allt mer för att fortsätta bygga, ska dra ner på beställningarna.
Läs mer:
Premiepensionen har 228 miljarder i AI-jättarna – nu skakar marknaden – Dagens PS
Motståndet mot datacentren växer också politiskt, och i mellanårsvalet den 3 november röstade väljare i tio delstater om 41 lokala förslag om nya datacenter. Väljarna sa nej i 40 av dem, enligt CNBC.
En närmast ologisk motståndskraft
Men det finansiella systemet har visat på motståndskraft hittills, även om det har varit volatilt. Sedan den 30 juni har det breda amerikanska indexet S&P 500 stigit 0,8 procent och Stockholmsbörsens OMXS30 4,8 procent.
Under ytan har raset ändå nått svenska portföljer. ABB, som levererar elutrustning till datacenter, har fallit 19,6 procent och Munters, som kyler serverhallar, 20,6 procent under samma tid.
Munters vd Stefan Aspman sa till Dagens industri i onsdags att han inte ser någon avmattning i efterfrågan på datacenterkylning, även om enskilda projekt kan försenas.
Läs mer:
Michael Burry dubblar insatsen mot Nasdaq – ser ras före sommaren 2027 – Dagens PS
Frågan är om det här blir stoppet för det ekonomiska lokomotiv som vi har sett de senaste åren, för man ser ju hur stor del av investeringarna som går till den här sektorn. USA:s ekonomi växte i en årstakt på 3,4 procent under tredje kvartalet enligt statistikbyrån BEA, som pekar ut datorer och annan informationsutrustning som den post som drev företagens investeringar.
Enligt Bloomberg har utrustningsinvesteringar inte bidragit lika mycket till tillväxten sedan 2011, pandemiåterhämtningen borträknad.
Orderböckerna och prognoserna talar för att lokomotivet rullar vidare. Morgan Stanley räknar med att AI-bolagens investeringar ökar med 75 procent nästa år, till 1 660 miljarder dollar, enligt CNBC.
Alex Cordovil, analytiker på Dell’Oro Group, påpekar för FT att orderböckerna är rekordstora. ”Utbyggnaden har inte bromsat in än, och fram till 2027 är intäktstillväxten redan intecknad”, säger han.
Caterpillar redovisade en orderstock på rekordhöga 78 miljarder dollar för tredje kvartalet. Kedrosky litar inte på den signalen, eftersom köparna enligt honom ”dubbel- och trippelbeställer för att skydda sin plats i kön när det ser ut att råda brist”.
Fiberkabelbolaget Corning har varit med om en sådan överbeställning förut. När it-bubblan sprack föll aktien, justerat för split, från 113 dollar i september 2000 till 1,10 dollar i oktober 2002 efter att telekombolagen hade grävt ner fiber för en efterfrågan som dröjde. Enligt analysföretaget TeleGeography användes 2002 bara 2,7 procent av den fiber som låg i marken i USA.
Finansieras allt mer med lån
Bygget som techjättarna länge betalade med egna vinster finansieras nu alltmer med lån. Microsoft, Meta, Oracle och Alphabet har sålt obligationer för 67 miljarder dollar bara sedan slutet av september, enligt CNBC och Morgan Stanley räknar med större svängningar i räntepåslagen på datacenterobligationer och på lån till de nya molnbolagen.
Läs mer:
Techaktierna billigast sedan 2020 – analytikernas köp och sälj just nu – Dagens PS
Ett av dem, CoreWeave, föll 6,1 procent i fredags efter uppgifter om att bolaget söker lån på minst 4 miljarder dollar för att bygga ut, och konkurrenten Nebius har skjutit upp delar av sin utbyggnad till 2027.
Deutsche Bank säger till FT att aktiemarknaden, när det gäller den växande och riskfyllda finansieringen av datacentren, ”äntligen prisar in det som kreditmarknaden redan har signalerat”.
Historiska droppar som fick det att rinna över
Historien är full av droppar som verkade små när de föll, och de farligaste var de som nådde långivarna.
1873
Den 18 september 1873 gick New York-banken Jay Cooke & Company i konkurs efter att ha misslyckats med att sälja obligationerna som skulle finansiera Northern Pacific-järnvägen.
Järnvägen var sin tids AI, och mellan 1866 och 1873 hade omkring 56 000 kilometer nya spår lagts i USA, till stor del för lånade pengar. Två dagar efter konkursen stängde New York-börsen för första gången i sin historia, och den höll stängt i tio dagar.
Lågkonjunkturen som följde varade i 65 månader, den längsta som NBER har mätt.
90-talskrisen
I Sverige började 1990-talskrisen med ett finansbolag som få vanliga sparare hade hört talas om. Hösten 1990 kunde Nyckeln inte längre låna på certifikatmarknaden, och enligt Riksbanken hade den marknaden slutat fungera helt den 26 september.
Finansbolagen hade lånat upp pengar, på certifikatmarknaden och av bankerna, och lånat ut dem till fastighetsaffärer, och när fastighetspriserna föll hamnade förlusterna till slut hos bankerna.
Bankernas kreditförluster uppgick till 200 miljarder kronor åren 1990 till 1995, och staten betalade ut knappt 104 miljarder kronor i bankstöd men fick senare tillbaka mer än så, räknat i nominella kronor.
2007
I augusti 2007 stoppade BNP Paribas uttagen ur tre fonder på sammanlagt 1,6 miljarder euro, eftersom likviditeten enligt banken helt hade dunstat bort i delar av den amerikanska marknaden för bolånepapper.
Samma dag pumpade Europeiska centralbanken in 94,8 miljarder euro i banksystemet, och drygt ett år senare, i september 2008, gick Lehman Brothers omkull.
Det finns även droppar som inte fick bägaren att rinna över
Långt ifrån alla droppar får ändå bägaren att rinna över. Den 19 oktober 1987 föll Dow Jones 22,6 procent på en enda dag, men enligt Federal Reserve följdes raset varken av en recession eller av en bankkris.
Det som skiljer 1987 från 1873, 1990 och 2007 är att raset den gången aldrig blev en kris för dem som hade lånat ut pengarna.
Den här gången syntes oron först på kreditmarknaden och aktiemarknaden har nu hunnit ikapp.
Nästa prov kommer redan på tisdag, när Nvidia lägger fram sin kvartalsrapport med finanschefen Colette Kress som tillförordnad vd, och den visar om kunderna fortsätter att beställa för lånade pengar.
