Danska säkerhetstjänsten PET säger sig se rysk sabotageplanering mot danska företag pågå just nu. Bland annat
Polischefen: ”Ryssarna förbereder aktivt sabotagehandlingar"
”Ryssarna förbereder aktivt sabotagehandlingar riktade mot försvarsindustrin i Danmark”, säger Emil Græsholm kontraspionagechefen på Polisen i Danmark, till Börsen.
Målen är enligt PET särskilt företag i försvarsindustrin med koppling till militärhjälpen till Ukraina, vilket även Open återger. Dagens PS har tidigare beskrivit den svenska sårbarheten i ägar- och leverantörsledet.
Græsholm uppger vidare att Ryssland både planerar och genomför sabotage mot försvarsföretag i Europa, att PET löpande utreder händelser i Danmark som misstänks ingå i kampanjen, och att arbetet sker tillsammans med försvarets underrättelsetjänst och Styrelsen for Samfundssikkerhed.
Utvalda företag och branschorganisationer har redan briefats. Ryssland ska också ha försökt värva vanliga danskar via sociala medier. De har ombetts att bland annat fotografera företag och anläggningar, rapporterar DR. Ett av målen med detta ska bland annat vara mordbrand, enligt Börsen.
Mönstret är redan dokumenterat i domstol
Två europeiska åtal visar hur angreppen gått till. I Hamburg greps i februari en 37-årig rumän och en 54-årig grek, misstänkta för sabotage mot tyska örlogsfartyg. De hade utfört målningsarbete ombord.
Enligt utredarna hälldes över 20 kilo stålkulor i ett motorblock, sötvattenledningar punkterades och säkringar slogs ut.
I Litauen åtalades i januari sex personer från Spanien, Colombia, Kuba, Ryssland och Belarus för mordbrandsförsök mot en fabrik som levererar utrustning till Ukrainas armé. Åklagaren Arturas Urbelis kopplar dem till GRU, enligt Al Jazeera.
Det gemensamma för båda fallen är att ingen bröt sig in. De hade blivit insläppta som inhyrd arbetskraft.
Säkerhetsrisken finns även i Sverige
Svensk lag har redan en kategori för precis detta. Säkerhetsskyddsavtal tecknas på tre nivåer, och nivå 3 gäller leverantörer som kan komma att få tillgång till verksamhetsutövarens lokaler utan att sådan tillgång är en förutsättning för uppdraget.
Lagstiftarens eget skolexempel är städpersonal, enligt Polismyndighetens vägledning. Kravet gäller även underleverantörer, enligt Säkerhetspolisen.
Målare, ställningsbyggare och transportörer hamnar alltså i samma fack som städare. Det är denna åtkomst som är säkerhetsrisken.
Så svarar branschen
Avdelningschefen Rasmus Anderskouv skriver i en kommentar till Børsen att den förändrade hotbilden kräver ökad uppmärksamhet från företagen. Den kräver också lugn. Hoten bör tas på allvar, men diskuteras konkret utan att skapa onödig oro.
Säkerhetspolisen konstaterade i mars att den säkerhetshotande verksamheten från Ryssland kan komma att öka, i lägesbilden för 2025 och 2026. Även Dagens PS har rapporterat om ryska spioner i svenska försvarsstartups och att rysk AI-propaganda sprids inför det svenska valet.
PS förklaring
Ett säkerhetsskyddsavtal på nivå 3 innebär att beställaren måste säkerhetspröva varje person som leverantören skickar in, utbilda dem, kontrollera att leverantören faktiskt följer avtalet under hela uppdraget och genomföra en avslutande prövning när personen slutar.
Ingår personen i säkerhetsklass tillkommer en registerkontroll som Säkerhetspolisen utför. Det går inte att ta in en målarfirma på måndagen och ha den på plats på tisdagen.
Konsekvensen är att bemanningen blir trögare i en bransch som just nu försöker öka takten så snabbt som möjligt. Klarar en underleverantör inte prövningen kan bolaget inte anlita den alls, oavsett hur bra offerten är.
Då måste en ny leverantör upphandlas, prövas och utbildas, och tiden det tar syns i förseningar snarare än i säkerhetsstatistiken. Det gör detta till en leveransrisk och inte bara en säkerhetsfråga.
Läs även: Sparkad försvarsminister startar försvarsbolag – backas av Palantirs vd
Läs även: Saab, BAE och Lockheed: Så mycket skiljer sig vd-lönerna
