Rysk militär underrättelsetjänst har byggt upp ett spionkontor mitt i Tokyo för att komma åt förbjuden elektronik till kriget i Ukraina. Berättelsen i Japan har likheter med brister här i Sverige.
Ryskt spionkontor i Tokyo avslöjat: Sverige också sårbart
Verksamheten drivs av det så kallade 20:e direktoratet, och den ansvarige i Tokyo uppges ha täckmantel som anställd på det statliga flygbolaget Aeroflot. Bolaget är inte svartlistat, men har tvingats upphöra med sin verksamhet då de inte kan få tillgång till reservdelar och tjänster i Japan längre.
Deras samarbetspartners är dock fortfarande aktiva. Under täckmanteln att de vill frakta flygdelar, kosmetika och andra felaktigt angivna artiklar, kan de fortsätta att skeppa stulen teknik till Ryssland.
Komponenterna slussades vidare via tredjeland innan de nådde Ryssland, enligt New York Times granskning som publicerades i helgen. Ukrainska myndigheter uppskattar att omkring 90 procent av de ryska robotar och drönare som plockas isär innehåller japanska komponenter.
Därför är Japan attraktivt för spioner
Japan saknar en samlad spionerilagstiftning, och förklaringen börjar 1945.
1. Kempeitai och ockupationen
Den militära säkerhetspolisen Kempeitai övervakade, grep och torterade civila under kriget. Under den USA-ledda ockupationen avvecklades organisationen och landets underrättelseapparat monterades ned.
Samtidigt togs 1947 års konstitution med sin krigsavsägande artikel 9 fram under amerikansk ledning.
Resultatet blev en djup folklig misstro mot statliga befogenheter att spana på den egna befolkningen, en misstro som segrarmakterna aktivt byggde in i systemet.
2. Lagförslaget som föll 1985
Regeringen Nakasone försökte införa en spionerilag, men förslaget stoppades efter kritik från bland andra det japanska advokatsamfundet. Anledningen var vaga definitioner av statshemligheter och mot dödsstraff i straffskalan, enligt Human Rights Watch.
Skräcken för en återgång till förkrigstidens övervakningsstat vägde tyngre än hotbilden.
3. Ingen utländsk underrättelsetjänst
Japan har än i dag ingen motsvarighet till CIA, MI6 eller svenska Must. Informationsinhämtningen utomlands sköts av spridda funktioner utan samlad myndighet, vilket gör landet beroende av allierades underrättelser.
Först nu driver premiärminister Sanae Takaichis regering igenom en ny underrättelsemyndighet med start i juli 2026, enligt brittiska Rusi.
Det som finns är delreglering: En lag om särskilt utpekade statshemligheter från 2013, en ekonomisk säkerhetslag från 2022 och ett system för säkerhetsklassning av personal som antogs 2024 och trädde i kraft i maj 2025.
Ingen av dem kriminaliserar dock att arbeta som agent åt en främmande makt.
Så fungerar skyddet i Sverige
Sverige har spionerilagar, men vår sårbarhet sitter i ägar- och leverantörsledet.
Dagens PS varnade i april för ryska spioner i svenska försvars-startups. Säpo bedömer att ungefär var tredje rysk diplomat i landet i praktiken är underrättelseofficer.
Sveriges skydd mot att en främmande makt köper sig in i ett försvarsbolag heter UDI-lagen. Den ger ISP rätt att granska och stoppa affären innan den blir av.
ISP tog emot nästan 2 000 anmälningar om utländska direktinvesteringar under 2025. Det är en ökning med 57 procent, samtidigt som 98 procent lämnades utan åtgärd och endast två investeringar förbjöds, enligt ISP.
Första kvartalet 2026 ökade anmälningarna med 46 procent till över 500. Sanktionsbrotten finns redan på svensk mark, vilket Kubal-fallet i Sundsvall bland annat visade.
PS analys: Säkerhetsskydd blir ett nyckeltal
Marknaden prisar orderböcker, inte säkerhetsskydd. Den stora risken ligger längre ned i kedjan, hos underleverantörer och mindre noterade bolag, där ett teknikläckage kan kosta både order och exporttillstånd.
Förutom att en säkerhetsbrist likt denna påverkar industri och förtroendet för bolag, så är en viktigare aspekt hur det påverkar Sverige som land.
Sverige har länge exporterat bland den bästa försvarstekniken som finns tillgänglig på marknaden, inom flertalet kategorier. Om Sverige får ryktet att här finns massvis av spioner och att vår teknik stjäls, kan det få samarbetspartners och kunder till svenska bolag att dra öronen åt sig och välja andra leverantörer.
Därför är det japanska problemet relevant även på hemmaplan. Båda länderna behöver stärka sitt arbete mot spionage.
Läs även: Ryssland toppar dieselexport – dubbel press på dina dieselpriser
Läs även: Truecaller: 74 miljoner samtal blockerade efter myndighetsingrepp
