Makrochock: "Svensk ekonomi stagnerar"

“Hittills har den svenska tillväxten varit en positiv överraskning. Men nu väntas en tydlig inbromsning i spåren av hög inflation, snabbt stigande räntekostnader och försämrad köpkraft hos hushållen. Höga energipriser skadar svenska hushåll”, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

I pressmeddelandet skriver Swedbank, apropå sin economic outloook, att inflationstakten i Sverige nått högsta takten på mer än 30 år.

Prishöjningarna skenar och Riksbanken fortsätter höja styrräntan in i 2023, enligt Swedbanks prognos.

Den svenska tillväxten 2023 revideras ned till 0,4 procent i år jämfört med den tidigare prognosen på 2,3 procent i april.

Den globala tillväxten väntas nå 2 procent 2023 och 3,4 procent 2024 – ned från en prognos på 3,5 procent 2023. I Sverige väntas tillväxten bli 1,5 procent 2024.

“Vi förväntar oss att inflationstoppen kommer att nås under fjärde kvartalet i år. Den kraftiga och nu breda inflationsökningen kommer sannolikt att tvinga Riksbanken att strama åt penningpolitiken rejält i närtid”, säger Mattias Persson.

För svenska hushåll innebär det ett dramatiskt tapp i köpkraften, samtidigt som bostadsbyggandet bromsar i snabb fart.

Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter till 1,5 procent på mötet i september, och att räntan sedan höjs fram till februari 2023, då den når 2,25 procent.

Inte förrän våren 2024 vänder det uppåt igen i svensk ekonomi, spår Swedbank och tror att Riksbanken då sänker styrräntan med 25 punkter till 2 procent.

På bostadsmarknaden väntas priserna falla ytterligare det kommande halvåret. Därefter väntas de plana ut när osäkerheten om stigande bolåneräntor har avtagit och inflationen sjunker igen.

Swedbank tar höjd för att bostadspriserna faller cirka 15 procent totalt sett från toppen i februari 2022 och når sina lägsta nivåer under första halvåret 2023.

Swedbank räknar med ofinansierade åtgärder på 45 miljarder kronor 2023 och 15 miljarder kronor 2024. Det innebär ett underskott i de offentliga finanserna och att Maastrichtskulden stiger till strax över 31 procent av BNP 2024.

Swedbank efterlyser en balansgång i stimulanserna till hushåll och företag för att inte äventyra ekonomin ytterligare, syftet måste vara att stärka tillväxten. heter det.

Politikernas vallöften om elkompensationer riskerar enligt banken mer att skada än hjälpa finanserna i ett svårt läge.

Läs även: KI: Sverige går in i lågkonjunktur nästa år