Finlands president Alexander Stubb ser en överhängande risk att konflikten i Mellanöstern driver världen mot en ”självförvållad recession” med större ekonomiska konsekvenser än pandemin. Det kan innebära dyrare mat, högre energipriser och pressade hushållsbudgetar i Sverige.
Finlands president: Så kan krisen i Mellanöstern bli värre än pandemin
Finlands president Alexander Stubb slår fast i en intervju med Politico att världsekonomin befinner sig i ett kritiskt läge. Kriget i Mellanöstern riskerar att dra med sig hela den globala ekonomin nedåt genom stigande energipriser, brutna leveranskedjor och dyrare livsmedel.
”Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där detta skulle kunna vara en självförvållad global recession”, säger Stubb till Politico.
Oljepris, mat och energi — tre prischocker samtidigt
Stubbs oro handlar inte bara om den militära konflikten i sig. Det är de ekonomiska dominoeffekterna som gör situationen så allvarlig. Energimarknader, leveranskedjor och råvarupriser är tätt sammankopplade och en eskalering i Mellanöstern påverkar allt från bensinpriset i Sverige till matpriserna i butiken.
Oljepriset har redan pressats uppåt av spänningarna i regionen. Iran kontrollerar i praktiken Hormuzsundet, genom vilket en femtedel av världens oljeleveranser passerar. Det skapar en flaskhals som redan påverkar prisbilden.
”Alla är beroende av varandra. Från oljepris till matpriser”, säger Stubb.
Därför kan krisen bli värre än pandemin
Stubb drar paralleller till coronapandemin men menar att en konfliktdriven recession kan bli ännu allvarligare. Under pandemin kunde världens ekonomier stöttas med massiva stimulanspaket och räntesänkningar. En geopolitisk kris driven av krig och handelsbarriärer erbjuder inte samma verktyg.
”Det här visar vad som händer när man agerar utanför ramverket för internationella regler och regelverk”, säger Stubb.
Inte ens centralbankerna vet vad som händer med ekonomin i det rådande läget, och ekonomer har redan höjt risken för recession.
Stubbs kritik: ”Diplomati är sällan en transaktion”
Stubb riktar också udden mot Washington. Han menar att USA:s alltmer transaktionsdrivna utrikespolitik underminerar den internationella ordning som håller världsekonomin stabil.
Den finske presidenten pekar på en växande klyfta mellan vad han kallar ”det liberala nord”. Länder som försvarar den regelbaserade världsordningen och ett USA som i stället prioriterar bilaterala uppgörelser.
Trumps politik har redan fått konkreta konsekvenser för den globala handeln. Tullarna skapar osäkerhet på marknaderna och svenska sparare uppmanas att se över sina portföljer.
Europa och USA drar åt olika håll
Stubb gör en tydlig distinktion mellan Europas och USA:s prioriteringar.
”Iran är inte mitt krig. Mitt krig är Ukraina”, säger han.
Uttalandet understryker att Europa ser Rysslands invasion av Ukraina som det primära hotet, medan USA:s fokus har skiftat mot Mellanöstern. Den splittrade prioriteringen försvårar koordinerade insatser mot de ekonomiska riskerna.
5 konsekvenser som redan syns i Sverige
Konflikten i Mellanöstern påverkar redan svenska hushåll på flera fronter:
1. Elräkningen. Elpriserna väntas fördubblas och en ny gaskris kan vänta Europa inför sommaren.
2. Bränslepriset. Bensinpriserna har redan slagit i taket på 280 kronor.
3. Matpriserna. Fortsatt höga trots halverad moms, och bönderna flaggar för ytterligare höjningar.
4. Inflationen. Lars Calmfors spår högre inflation och Riksbanken säger sig vara ”på tårna”.
5. Handeln. Pessimismen inom detaljhandeln ökar — oron för världsläget slår igenom.
Warren Buffett har redan kallat kriget ”ett slag i magen för ekonomin”.
Frågan är om världens ledare agerar innan det är för sent.
