Frysta tillgångar kopplade till sanktionerade personer och företag har blivit en allt större utmaning för banker inom EU. Det skapar samtidigt ett affärsmässigt dilemma.
Frysta miljoner skapar etiskt dilemma för banker

Frysta pengar och sanktionerade personer är fortfarande ett hett ämne i EU.
Den senaste incidenten rör Euroclear, en Bryssel-baserad leverantör av finansiella tjänster, som har förlorat ett överklagande i rysk domstol, kring frysta ryska tillgångar på motsvarande 2 200 miljarder som nu alltså Euroclear behöver betala ut.
Blir tuffare gällande sanktioner
Samtidigt har EU börjat ta i med hårdhandskarna när det gäller att bryta mot sanktionerna. En finsk transportföretagare har exempelvis dömts till tre år och åtta månaders fängelse för brott mot EU:s sanktioner mot Ryssland.

För EU:s banker har utvecklingen skapat ett etiskt och affärsmässigt dilemma på sistone.
När internationella sanktioner införs måste finansinstitut omedelbart spärra konton och tillgångar, men frågan om hur dessa medel ska hanteras på längre sikt har ställt till problem.
Fryser pengar – dilemma
Bakgrunden är flera uppmärksammade fall där banker har haft affärsrelationer med kunder som senare hamnat på internationella sanktionslistor. När sanktionerna träder i kraft får bankerna inte längre tillåta transaktioner eller ge kunderna tillgång till sina pengar. Miljonbelopp blir därmed frysta under lång tid, samtidigt som bankerna måste säkerställa att de följer både nationell lagstiftning och internationella regelverk.
”Tyvärr ser vi ofta företag säga ’vi följer lagen’ när de kritiseras, till exempel i fall som rör Ryssland. Det är bara det att lagen inte alltid räcker till”, säger Winni Johansen, professor i corporate branding vid Århus universitet, till danska Finans.
Ingen tydlig tidsplan
Särskilt känsligt blir det när det finns historiska kopplingar till ryska affärsintressen efter Rysslands invasion av Ukraina. Europeiska banker har under de senaste åren tvingats genomföra omfattande kontroller av sina kundregister för att identifiera personer och bolag som omfattas av EU och andra länders sanktioner. I vissa fall har betydande tillgångar spärrats under flera år utan att det finns någon tydlig tidsplan för när de kan frigöras.
Stor kostnad för bankerna
Det betyder stora kostnader för bankerna. Ska man följa lagen eller tjäna pengar?
”Det råder ingen tvekan om att det finns ett stort etiskt dilemma”, klargör Winni Johansen vidare.
Det blir samtidigt allt tuffare för bankerna att hitta en balans, där de numera inte enbart granskas utifrån sina ekonomiska resultat, utan också utifrån hur de hanterar risker kopplade till penningtvätt, sanktioner och internationella konflikter.
Läs även:
Så använder skurkstater krypto mot sanktioner. Dagens PS
Storbritannien lättar på ryska sanktioner – behöver oljan. Dagens PS






