Framtiden tillhör inte konsumenter, inte heller undersåtar. Den tillhör medborgare, skriver två författare på BBC:s framtidssida ”Future”. Det är bara ett demokratiskt deltagande som kan få samhället att röra sig i rätt riktning.

ANNONS

Jon Alexander och Ariane Conrad, författare till boken ”Citizens”, skriver i en lång redogörelse att världen i dag domineras av två berättelser om vilken framtid som är möjlig.

Allt tyder på att den framtida världen kommer att präglas av kriser: Klimat, farsoter, fattigdom, svält. I dag är det två narrativ om våra möjligheter som dominerar den offentliga berättelsen. Den ena, skriver författarna, är berättelsen om ett orwellskt präglat autoritärt styre. Eftersom kriserna i världen utlöses av faktorer som var och en har svårt att rå på så kommer människor att acceptera att en stark ledare tar sig an problemen.

Den andra är berättelsen om människan som konsument. Den innebär att vi alla kommer att slåss bäst vi kan för att tillägna oss de resurser som finns kvar. De allra rikaste kommer att ha sina strategier för att klara den egna överlevnaden, medan vi andra får kämpa om de kvarvarande inkomstkällorna.

Teknikens fördelar, oavsett om det är artificiell intelligens, bio-, neuro- eller agroteknik, tillfaller då de rikaste – liksom all makt i samhället.

Men ingen av berättelserna kommer att föra mänskligheten på rätt spår. I stället behöver världens samhällen mer än någonsin narrativet om medborgaren, menar Alexander och Conrad.

Narrativ om medborgare det enda sunda

”Med denna identitet blir det lättare att se att vi alla tillsammans är smartare än någon av oss ensam”, skriver de.

De pekar på att de stater som hittade sätt att lita på, lyssna på och aktivera sina medborgare under pandemin ofta slapp att stänga ned samhället. Taiwan skiljer på det sättet ut sig helt från det mer auktoritära Kina.

ANNONS
ANNONS

Andra exempel finns i Paris, där medborgare kommer att få vara med och besluta om budgeten, i Chile som kommer att ordna ett nationstäckande medborgarkonvent, i Reykjavik som utnyttjar den nya tekniken för att öka dialogen med sina invånare.

Även företagen vänder sig till medborgarna för att ta in förslag om hållbarhet och etik.

Plattformskooperativismen har möjligheter att utvecklas. Internationellt möter Airbnb och Uber konkurrens från företag som Ride Austin och Peepl Eat, vars kunder också är deras ägare.

Utrymme för medborgarna

Möjligheten till crowdfunding skapar också nya möjligheter för lokalt förankrade initiativ.

Det gör att lokalsamhällen kan frångå de gamla modellerna för bistånd och välgörenhet och i stället hitta lokala lösningar.

Kennedy Odede är en av dem. Han startade en fotbolls- och gatuteater i Nairobis slumkvarter. Nu har initiativet Shining Hope for Communities utökats och under pandemin gav den över två miljoner boende möjlighet att stödja varandra.

Om berättelsen om den sortens initiativ var mer närvarande skulle fler lita på att deras egen kraft kan förändra i gemenskap med andra, menar författarna.

ANNONS
ANNONS

Nu är många i stället osäkra och det tenderar att göda mer auktoritära ledare när folk vill lägga utmaningarna i deras knä.

Problemet är att regeringar och organisationer som uppstår ur den berättelsen oftast är paternalistiska och hierarkiska, med ett litet fåtal i toppen av pyramiden. Inte heller berättelsen om konsumenten är attraktiv eftersom den är motsägelsefull.

Berättelsen om medborgaren och hennes aktiva deltagande bygger snarare på jämlikhet – ingen är speciell, men alla behövs.

Om en sådan modell ska fungera behöver myndigheter, politiker och institutionern också se människor just som medborgare. Men, menar Jon Alexander och Ariane Conrad, medborgarskapet kommer att vara ett bättre sätt att lösa framtidens utmaningar – tillsammans.

Läs också:

Trump ansvarig för stormningen av Capitoleum [Dagens PS]
Scholz: Putin fruktar demokratins gnista [Dagens PS]