Natos Globaleye-affär, Polens ubåtsbeställning och Gripenleveranser till Ukraina. De senaste veckorna har svensk försvarsindustri säkrat kontrakt på över 100 miljarder kronor. Nu visar en ny McKinsey-rapport att det bara är början.
Sverige vinnare i Ankara – försvarsexporten kan femdubblas
Intäkterna kan femdubblas till 2035. Men leveranskedjan, halverad försvars-FoU och höga börsvärderingar skapar osäkerhet.
Kartan ritas om för svensk försvarsindustri
Vid Nato-toppmötet i Ankara presenterade generalsekreterare Mark Rutte planerna på att köpa upp till tio Saab Globaleye, alliansens nya luftburna radarspaningssystem. Prislappen ligger på 400-450 miljoner dollar per plan, totalt en affär som kan bli Saabs största genom tiderna.
Det är första gången Nato väljer ett europeiskt system framför amerikanskt för luftburen övervakning.
Bara dagar innan hade Saab tecknat Gripenkontraktet med Ukraina på 24,6 miljarder kronor. Och i slutet av juni kom den polska ubåtsordern, tre A26-ubåtar värda 47 miljarder.
Totalt: över 100 miljarder kronor i nya kontrakt på en månad.
McKinsey: ”Unika” förutsättningar
Det är inte bara orderböckerna som pekar uppåt. En rapport från McKinsey, publicerad i maj under titeln ”Enhancing Swedish Security through Deterrence and Prosperity”, visar att den svenska försvars- och säkerhetsbranschens årliga intäkter kan växa från 65 miljarder kronor till 330 miljarder kronor till 2035. En femdubbling.
McKinsey ser tillväxten i två steg. Först till 175 miljarder kronor genom att möta den växande efterfrågan på befintliga system. Sedan vidare till 330 miljarder genom att skala nya militära och civila försvarsplattformar.
Konsulterna kallar de svenska förutsättningarna för ”unika”. Fyra faktorer lyfts fram:
- Försvarsindustri med över 400 företag där flera är världsledande
- Innovationsförmåga inom cybersäkerhet och satellitkommunikation
- Natomedlemskapet som gör svenska system attraktivare för allierade
- Låg offentlig skuldsättning.
Regeringen har tagit fram en försvarsindustristrategi med fokus på innovation, produktion och samarbete. Försvarsbudgeten har fördubblats sedan 2022 och uppgick till 148 miljarder kronor 2025. Budgeten för 2026 ökade med ytterligare 26,6 miljarder kronor, en uppgång på 18 procent.
Orderlistan växer
Saab redovisade en orderstock på 274 miljarder kronor i första kvartalet 2026, med en organisk försäljningstillväxt på 23,6 procent. Bolaget har höjt sitt tillväxtmål till 22 procent årlig organisk tillväxt.
Men det är inte bara Saab. Den svenska försvarssektorn i stort, som omsätter runt 130 miljarder kronor med sina drygt 400 företag, drar till sig allt mer kapital.
Sweden Ballistics samlade i maj in 30 miljoner euro för att bygga landets första krutfabrik sedan kalla kriget, i Nora.
Bland investerarna finns Apotea-grundaren Pär Svärdson och EQT-grundaren Thomas von Koch. Riskkapitalet hittar försvarsindustrin på ett sätt som inte skett tidigare.
Sverige utbildar nu polska besättningar för ubåtstjänst och leasar ut ubåten Södermanland från 2028. Modellen är ny: sälj systemet, utbilda operatörerna, knyt kunden i decennier.
Nato gasar, men frågetecknen finns
Ankara-toppmötet satte nivån. Alliansen enades om investeringar på 40 miljarder dollar i drönarvärn och 26 miljarder dollar i luft- och missilförsvar. Det nya målet: försvarsrelaterade utgifter på 5 procent av BNP till 2035, varav 3,5 procent ren försvarsbudget.
Europeiska Nato-länder spenderar redan runt 4 procent av BNP på försvar och säkerhet. Polen ligger i topp med 4,48 procent, högre än USA.
Men McKinsey-rapporten varnar också. Svensk marknadsandel inom enskilda europeiska försvarssektorer ligger på 1-3 procent. Målet bör vara 15-20 procent i utvalda segment, enligt konsulterna. Bara tre svenska plattformar når dit i dag.
Rapporten pekar dessutom på att svensk försvars-FoU har halverats, från 0,30 procent av BNP på 1980-talet till 0,17 procent i dag. Sverige saknar också en dedikerad exportorganisation och ligger efter Frankrike, Storbritannien och Tyskland i exportstöd.
Saabs vd Micael Johansson pekade under toppmötet på leveranskedjan som bromskloss. Saab lägger 10 miljarder kronor om året på att bygga kapacitet, men underleverantörerna tvekar att skala upp för ordrar som kan vara en topp på 3-5 år, rapporterar SvD.
Statsminister Ulf Kristersson medgav i Ankara att Sverige länge haft en ”beröringsskräck” kring försvarsindustrin, men menade att regeringens linje är annorlunda nu. ”Vi har redan ökat exporten med 70 procent och antalet anställda med 50 procent, på bara några år”, sade Kristersson enligt SvD.
Analytikerna splittrade
Saab-aktien har stigit kraftigt under 2026, men handlas en bra bit under rekordnivåerna kring 700-750 kronor från 2025.
Morgan Stanley höjde i samband med Globaleye-beskedet sin rekommendation till övervikt och riktkursen till 700 kronor, från tidigare 540. Banken ser ytterligare uppsida driven av Natos ordercykel.
Handelsbanken står på andra sidan. Banken rekommenderar sälj och ser ”endast nedsida” från nuvarande nivåer. Med en värdering på över 32 gånger förväntad rörelsevinst handlas Saab långt över snittet för globala försvarsbolag. Flera analytiker delar den oron.
Skillnaden i synsätt speglar hela sektorn. Europa har inte rustat i den här takten sedan kalla kriget, och den som tror på att konsolideringen fortsätter ser en strukturell tillväxthistoria. Den som tittar på värderingen ser en aktie som redan prisat in mycket.
McKinsey-rapporten ger bränsle åt de optimistiska. Men den pekar samtidigt ut vad som krävs: snabbare exportstöd, mer FoU och underleverantörer som vågar investera.
Utan det riskerar de svenska bolagen att tappa marknadsandelar just när den stora vågen rullar in.
