Den svenska försvarsindustrin består av drygt 400 bolag med en samlad omsättning kring 130 miljarder kronor under 2025. Trots det missar spararna att ta del av tillväxten och avkastningen.
Sveriges dolda försvarssektor växer – sparare missar avkastning
Inom fem år kan den svenska försvarssektorn passera fordonsindustrin i storlek. Det visar en ny kartläggning av PwC. Redan i januari informerade förvaltaren Joakim Agerback, på Global Security Fund, i en intervju med Dagens PS att uppgången bottnar i en strukturell omvärdering, inte i kriget i sig.
PwC:s data bekräftar bilden.
Det här bygger de dolda bolagen
Den snabbast växande delen är inte vapenplattformar utan defence tech, där delmarknaden C4ISR växer 15 till 20 procent om året. C4ISR står för ledning, styrning, kommunikation, datorer, underrättelser, övervakning och spaning.
Förenklat är det den digitala nervbanan som binder ihop sensorer, beslut och insats.
Bakom förkortningen ryms verksamheter som få sparare känner till vid namn. Scandinavian Astor och Qamcom arbetar med radarspaning och signalbehandling. Invisio och Sectra Communications bygger taktisk, krypterad kommunikation. Advenica och Tutus levererar cybersäkerhet och datakryptering. Kebni utvecklar tröghetssensorer för navigering och Ovzon satellitkommunikation.
Det är styrsystem, sensorer och integrationer, inte stridsvagnar, som driver tillväxten.
Det svenska kapitalet är underviktat
PwC räknar med framtida miljardbolag som ingen känner till idag. Samtidigt är det svenska kapitalet som ska finansiera dem strukturellt underviktat. AP7 inkluderar försvar, medan AP2 och AP4 håller hårdare i tyglarna. Pensionssparandet är alltså fortsatt försiktigt, trots att det är långa positioner mer normalt sett relativt hög risk.
Realtid har tidigare beskrivit hur försvar håller på att bli mainstream i svenska fonder, men trögheten består.
För dig som vill öka försvarsexponering privat
Investeringar är alltid en risk och i denna fall är den relativt stor. När pensionsjättar som tredje AP-fonden köpte Saab skedde det sent. Tidiga defence tech-bolag fångas istället upp av finskt, danskt och amerikanskt kapital med friare mandat.
För spararen betyder rapporten två saker. Dels att exponering mot försvar idag i praktiken handlar om mer än Saab, en rad mindre bolag som MilDef, Scandinavian Astor och Kebni är noterade och tillgängliga direkt.
Dels att en bred försvarsfond eller ETF sprider risken över hela värdekedjan, från radar till cybersäkerhet. Den som vill agera bör skilja på det redan inprisade i storbolagen och den tillväxt som ännu inte syns i kurserna.
Ett generellt råd som oftast ges sparare är att tänka långsiktigt och dimensionera positionen. En nischsektor svänger kraftigt, det bör man väga in, men den största avkastningen i en hyperskalande sektor hämtas tidigt.
Läs även: Saabs Sydamerika-strategi: Brasilien blir exportnav
Läs även: Fem F-35B stridsflygplan på väg till Europa – två anlände aldrig
