Nordic Angels samlade investerare och justitieministern för att diskutera säkerhet. Samtidigt visar en rad affärer i år att det privata kapitalet redan är i full rörelse, från TNT-fabriker och drönarförsvar till övertecknade emissioner och börsnoteringar.
Från änglar till ammunition – privat kapital strömmar in i svensk försvarsindustri
Den 21 maj samlades justitieminister Gunnar Strömmer (M), Nordic Angels-grundaren Andreas Grape och en grupp investerare för att diskutera hur privat kapital kan stärka Sveriges säkerhet och resiliens.
Budskapet var tydligt. Hybridhot kräver snabbare innovation, och det är riskkapitalet som kan ta risken.
”Inom säkerhet och samhällsskydd får privat kapital en allt viktigare roll. De aktörer som kombinerar långsiktighet med riskförståelse kommer att vara avgörande för Europas motståndskraft framåt”, säger Andreas Grape.
I en undersökning bland Nordic Angels medlemmar svarar sex av tio att de nu är mer öppna för att investera i säkerhets- och försvarssektorn. Det som länge betraktades som stigmatiserat rör sig in i mainstreamportföljerna.
Men det stannar inte vid attityder. En rad affärer under 2026 visar att kapitalet redan är i rörelse.
TNT-fabrik, drönarsvärmar och övertecknade emissioner
Sweden Ballistics (Swebal) tog in 30 miljoner euro i början av maj för att bygga Sveriges första TNT-fabrik sedan kalla kriget, i Nora.
Bland investerarna finns fd arméchef Karl Engelbrektson, Apotea-grundaren Pär Svärdson och Thomas von Koch, tidigare EQT-vd. Anläggningen ska producera 4 000 ton TNT per år med start 2028, direkt kopplat till Natos behov av ökad ammunitionskapacitet.
Stockholmsbaserade Front Ventures stängde en övertecknad emission, med hela 278 procent. Pengarna finansierar nordiska och ukrainska försvarstech-startups inom drönar- och interceptorteknik.
Bolaget har ökat satsningen på drönarmotmedel och öppnat kontor i Lviv för att minska beroendet av kinesiska komponenter, rapporterar Realtid.
Drönare och sensorer driver en ny investeringsboom i Europa, och kriget föder en ny generation försvarsbolag där startups som Skyhammer bygger AI-styrda drönarsvärmar som redan testats i strid.
Mindre bolag skördar ordrar
MilDef rusade 30 procent efter en rekord-Q1 med orderingång på 1 085 MSEK, en ökning på 169 procent. Omsättningen nådde 700 miljoner kronor mot förväntade 558 miljoner.
Malmöbaserade Advenica, som arbetat med kryptering i 33 år, fick en försvarsorder på 230 MSEK från en svensk försvarsmyndighet för kryptografiska lösningar under fyra år.
Rymdförsvarsbolaget HawkEye, som ska leverera militär information från rymden, börsnoterades i maj.
Sverige gasar på inom försvarsteknik och positionerar sig som viktig spelare, och fyra europeiska defencetech-bolag nådde enhörningsstatus under Q1 2026: Roark Aerospace, Stark, Harmattan AI och Uforce.
Storkapitalet följer efter
Det privata riskkapitalet kompletteras nu av storfinansen. JPMorgan storsatsar 1,5 biljoner dollar på europeisk säkerhet, inklusive försvar, energi och teknologi. En fd stridspilot har lanserat en dedikerad försvarsfond för Europa.
Europas försvars- och säkerhetsbolag tog in rekord 8,7 miljarder dollar 2025, en ökning på 55 procent. Sektorn stod för 43 procent av all deeptech-finansiering i Europa.
Staten matchar det privata kapitalet
Parallellt matchar staten med egna satsningar. Vinnova och Försvarsmakten valde ut 30 bolag till sin accelerator för civil-militär innovation 2026, däribland Gapwaves, VCraft Aeronautics och SCAILAB. Fem svenska bolag valdes ut till NATO DIANA från 3 600 sökande globalt.
Sveriges försvarsbudget ökade med 26,6 miljarder kronor i 2026 års budget, en ökning med 18 procent.
Regeringen har aviserat ytterligare 4 miljarder kronor för snabbförvärv av obemannade system 2026-2028. En ny cybersäkerhetslag trädde i kraft i januari med 300 miljoner kronor i årlig finansiering.
Den röda tråden
Det som Nordic Angels-mötet satte fingret på bekräftas av siffrorna. Privat kapital är inte längre ett komplement till statliga försvarsanslag, det är en nödvändig motor.
ESG-hindren rivs, fonderna öppnar upp, startups som Swebal tar in riskkapital, och mindre listade bolag som MilDef och Advenica levererar rekordordrar.
Frågan som försvarsrallyt 2026 ställer är inte om det privata kapitalet ska in i försvarssektorn, utan hur snabbt.
