Det finns människor som glömmer ditt namn mellan förrätten och desserten. Bonobon Louise tillhör uppenbarligen inte den kategorin. När forskare visade henne en bild av hennes syster, som hon inte hade sett på mer än 26 år, var reaktionen tydlig: den gamla relationen fanns kvar.
Apor glömmer aldrig – Louise kände igen sin syster efter 26 år
Studien från Johns Hopkins University ger en ovanligt rörande inblick i våra närmaste släktingars minne. Schimpanser och bonoboer verkar inte bara känna igen gamla bekanta. De kan bära med sig minnen av familj och vänner under stora delar av livet.
Louise glömde aldrig sin syster
Louise hade levt tillsammans med sin syster Loretta och systersonen Erin innan hon 1992 flyttades från San Diego Zoo till Kumamoto Sanctuary i Japan.
När forskarna 2019 visade henne fotografier av de gamla familjemedlemmarna tillsammans med bilder av främmande bonoboer var valet närmast pinsamt tydligt. Louise tittade länge på de bekanta ansiktena och betydligt mindre på främlingarna.
Då hade hon inte sett Loretta på över 26 år.
Forskarna beskriver det som den längsta dokumenterade sociala minnesperioden hos något annat djur än människan, skriver .
Vilket möjligen är dåliga nyheter för alla som någon gång har gjort en apa förbannad.
Så blir du bättre på att komma ihåg – 7 enkla knep som faktiskt fungerar
Vi lever i en tid där mobilen kommer ihåg våra möten, datorn sparar våra dokument och AI svarar på våra frågor. Det gör livet enklare – men också att vi
Gamla vänner sitter kvar
Studien omfattade 26 schimpanser och bonoboer vid djurparker och reservat i Europa och Japan. Med hjälp av infraröd ögonspårning kunde forskarna mäta exakt var djuren tittade när de fick se fotografier av tidigare gruppmedlemmar och helt okända individer.
Resultatet var tydligt.
Aporna tittade mellan 11 och 14 procent längre på gamla bekanta än på främlingar. I vissa fall hade de inte träffats på flera decennier.
Men forskarna upptäckte också något ännu intressantare. Det handlade inte bara om släktskap.
Djuren tittade särskilt länge på individer som de tidigare haft goda relationer med – exempelvis sådana de brukade vila bredvid eller putsa pälsen på.
Det antyder att minnet kanske inte bara består av ett ansikte.
De kan minnas själva relationen.
Aporna försvann spårlöst 2015 – nu hittas en i ett vardagsrum
Här är historien om aporna som borde blivit en dokumentär: En av de sjutton lejon-tamarin-apor som stals från ZooParc de Beauval 2015 har nu hittats – i
Mer lika oss än vi gärna tror
Tidigare hade flasknosdelfiner rekordet. En studie från 2013 visade att de kunde känna igen gamla flockmedlemmars läten efter omkring 20 år.
Louise slog alltså delfinerna med sex år.
Eftersom schimpanser och bonoboer kan leva 40–60 år i fångenskap innebär resultaten att deras sociala minne kan sträcka sig över en stor del av livet.
Och där blir studien mer än en charmig historia om en apa med bra minne.
Om människoapor kommer ihåg människor och artfränder de älskat i årtionden får det konsekvenser för hur djurparker och reservat flyttar och separerar djur. En separation kanske inte är något djuret glömmer efter några månader.
Louise tycks åtminstone ha burit sin syster med sig i mer än ett kvarts sekel.
Det är nästan provocerande mänskligt.
Orolig över ditt minne? Glöm det
Var inte orolig över att du glömmer saker. Tvärtom. Nu kommer forskarbesked om varför det är viktigt för oss att glömma saker. Glömska är inte bara
