Smitvägen på Arlanda är stängd – men ilskan lever kvar

Här låg smitvägen – nu märkt "personalingång". Endast personal, PRM-resenärer (med nedsatt rörlighet) och doftallergiker får nu använda dörren.
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 16 juni 2025Publicerad: 16 juni 2025

Den älskade genvägen på Arlanda som lät resenärer undvika parfymdimma och taxfree-krumbukter är nu ett minne blott. Swedavia har låst dörren – och pekar nu resenärerna tillbaka mot chokladen och spriten.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Swedavia väljer parfym före punktlighet

Responsen i sociala medier lät inte vänta på sig.
“Det bästa med Arlanda försvann…” skriver en person på Facebook rapporterar Travel News.
En annan gissar syrligt:
“Swedavia har ett mått på hur många människor som ska passera butikerna innan de måste reducera hyran.”

Och här har vi kärnan i frågan. Swedavia är inte en flygplatsdröm för resenärer – det är ett statligt bolag med hårt satta avkastningskrav. Staten kräver utdelning. Då måste man styra trafiken genom butikerna.

Arlanda flygplats
Här är den hemliga smitvägen på Arlanda som det statliga flygplatsbolaget Swedavia inte ville avslöja. Foto: Bengt Frejlif
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

För många IT-projekt misslyckas – här är misstagen du måste undvika

22 maj 2025

En dörr alla använde – men ingen fick prata om

I februari avslöjade jag Viggo Cavling i egenskap av chefredaktör på Travel News att den lilla dörren – placerad precis före taxfreen i Terminal 5 – var olåst. Den ledde snabbt till C-, D- eller E-piren och sparade upp till 20 minuter.

Flygplatschefen Karl Eklund erkände i samma veva:
“Du vet precis som jag att alla stressade pendlare kommer att ta den första passagen.”

Till och med regeringens flygplatsutredare Peter Norman skröt om dörren i en officiell pressträff:
“Smitvägen på Arlanda har öppnat.”

Ett tecken på att dörren inte bara fanns – utan sågs som en tillgång. Norman har flera gånger krävt att Arlanda ska bli som Bromma. Men tro inte att Swedavias högsta ledning lyssnar på regeringens ständigt flygplatsutredare.

ANNONS

Men så stängdes den – och skylten byttes ut

Nu är dörren stängd och märkt “Personalingång”. En pil pekar tillbaka in i den doftande varumaskinen märkt ”All Gates”.

“Syftet med den gången har aldrig varit en smitväg och nu har vi tydliggjort detta i vår skyltning”, säger Charlotte Ljunggren, direktör för marknad och försäljning på Swedavia.

Notera titeln – inte för infrastruktur, inte för resenärsupplevelse – utan för försäljning.

Arlanda är Sverige största flygplats och inom några väntar 40 miljoner resa till och från flygplatsen.

Kritiken är bredare än bara en dörr

Många pekar nu på ett större systemfel. I våra nordiska grannländer har flygplatserna lägre avkastningskrav. Det ger mer utrymme för logistik och resenärsflöden – snarare än shoppingstråk.

I Sverige däremot är det viktigare att du köper en Toblerone än att du kommer i tid.

Samtidigt minskar inrikestrafiken kraftigt på Arlanda. Flygplatsen har blivit ett dyrt och omständligt nav i en tid där resandet borde bli enklare, inte krångligare.

ANNONS

Det finns fortfarande en väg – för den som vet

Allt är dock inte förlorat. Mitt i taxfree-butiken finns en annan passage, dold bakom en väggböj. Den är öppen för alla, men svår att upptäcka.

“Jag gick precis genom smitvägen. Det var inga problem. Det är automatiska dörrar så du behöver inte ens trycka”, skriver en användare på BusinessClass.

SAS ökar nu satsningen på hållbart flygbränsle
SAS har inlett ett poängsamarbete med Amazon. Foto SAS/TT

En statlig symbol i miniatyr

Smitvägen är inte bara en dörr. Den har blivit en symbol för något större:
Att effektivitet får stå tillbaka för kommers.
Att resenären inte är i centrum.
Att staten hellre tjänar pengar på parfym än på punktlighet.

Nu återstår bara att hålla sig till höger bland ginflaskor och plastförpackade jordgubbar – och hoppas att nästa genväg inte kräver en statlig utredning för att få finnas.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS