Det finns de som säger att smaken är som baken. De som verkligen vet, utgår dock från de fem grundsmakerna, där forskarna nu kan vara en sjätte på spåren. Och den överraskar.
Sjätte grundsmaken – inte alls det du tror
Jennie Nysted
Uppdaterad: 23 nov. 2023Publicerad: 23 nov. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det som förenar de fem grundsmakerna är de ytterligheter som skiljer dem åt. Från det riktigt söta till det salta, det sura till det bittra. Och så umami förstås.
Så hur vore det med ännu en smaknyans på tungspetsen? Det kan enligt nya rön snart komma att bli verklighet, rapporterar Fortune.
Det finns egentligen bara en hake, och det är att den där sjätte smaken tycks hyfsat knepig att ringa in.
Salmiak – ett nordiskt påfund
För att förstå vidden av det problemet, behöver vi först nosa lite närmare på ammoniumklorid – mer känt som salmiak.
Ett vitt, lättlösligt salt som består av ammoniak och väteklorid, och har förekommit flitigt i saltlakrits sedan 1900-talets början. Företrädesvis i nordiska länder.
ANNONS
Senaste nytt
Salt, bittert och surt
Som smak betraktat kan salmiak bäst beskrivas som en kombination av de befintliga grundsmakerna, då det rymmer både salt, bitterhet och syra.
ANNONS
Kanske är det också det som är problemet.
När en grupp forskare nyligen föreslog att ammoniumklorid borde ingå i grundsmakerna, var det precis den smakbilden som ställde till det.
En air av fönsterputs
För vad smakade det egentligen, om inte fönsterputs.
En inte helt angenäm smak, som vi likväl reagerar naturligt på.
Just detta har forskningen känt till i flera decennier. Den springande punkten har således varit att klura ut varför vi gör det.
En skvätt ammoniak
ANNONS
En gåta som forskningen nu tror sig vara på god väg att klura ut. Detta sedan de, mycket enkelt förklarat, upptäckt ett protein vid namn OTOP1, som detekterar sura smaker och i förlängningen bildar kanaler av väteatomer av dem.
Samma protein reagerar även på ammoniumklorid, och avger en liten mängd ammoniak, vilket förklarar referensen till fönsterspray.
Mänsklig försvarsmekanism
Att människan utvecklat en förmåga att förnimma ammoniumklorid skulle i sin tur kunna förklaras med vår försvarsmekanism, eftersom större mängder av ämnet “smakar farligt”.
Det är också ett ämne som förekommer i bland annat gödningsmedel, vilket borde få varningsklockorna att ringa.
Huruvida dessa fynd kommer leda till att en ny grundsmak ser dagens ljus är i skrivande stund en smula oklart.
Det vuxna rådet blir nog därför att konsumera ammoniumklorid med måtta.
Med det sagt tog det närmare 80 år för umami att få godkänt när det begav sig – avfärda inte fönsterputs.
ANNONS
Relaterad läsning:
Detaljen som får vinet att smaka bäst
Så smakar rekordheta kryddan: “Brinner i magen”
Läs även:
Lösningen nära: Därför får vi huvudvärk av rött vin
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
CONVENDUM BIG OFFICE – ökar trivseln på arbetsplatsen
CONVENDUMs olika Big Office-lösningar lockar några av landets främsta bolag. Fördelarna är många, bland annat kan trivseln bland medarbetare öka. Söker du efter en flexibel och kostnadseffektiv kontorslösning? Kontakta oss idag! Stora kontor för stora företag | CONVENDUM
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Byt till Fortnox för en bokföring uppdaterad i realtid, som gör företagslivet smartare.