Dagens PS

Sjätte grundsmaken – inte alls det du tror

grundsmakerna fönsterputs
Vad kan fönsterputs rimligen ha att göra med de fem grundsmakerna? Både ett och annat har det visat sig. (Foto: Karin Wesslén/TT)
Jennie Nysted
Jennie Nysted
Uppdaterad: 23 nov. 2023Publicerad: 23 nov. 2023

Det finns de som säger att smaken är som baken. De som verkligen vet, utgår dock från de fem grundsmakerna, där forskarna nu kan vara en sjätte på spåren. Och den överraskar.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det som förenar de fem grundsmakerna är de ytterligheter som skiljer dem åt. Från det riktigt söta till det salta, det sura till det bittra. Och så umami förstås.

Så hur vore det med ännu en smaknyans på tungspetsen? Det kan enligt nya rön snart komma att bli verklighet, rapporterar Fortune.

Det finns egentligen bara en hake, och det är att den där sjätte smaken tycks hyfsat knepig att ringa in.

Salmiak – ett nordiskt påfund

För att förstå vidden av det problemet, behöver vi först nosa lite närmare på ammoniumklorid – mer känt som salmiak.

Ett vitt, lättlösligt salt som består av ammoniak och väteklorid, och har förekommit flitigt i saltlakrits sedan 1900-talets början. Företrädesvis i nordiska länder.

ANNONS

Senaste nytt

Salt, bittert och surt

Som smak betraktat kan salmiak bäst beskrivas som en kombination av de befintliga grundsmakerna, då det rymmer både salt, bitterhet och syra.

ANNONS

Kanske är det också det som är problemet.

När en grupp forskare nyligen föreslog att ammoniumklorid borde ingå i grundsmakerna, var det precis den smakbilden som ställde till det.

grundsmakerna fönsterputs
Att människan utvecklat en förmåga att förnimma ammoniumklorid skulle kunna förklaras med försvarsmekanism, eftersom större mängder av salmiak “smakar farligt”. (Foto: Mariam Butt /TT)

En air av fönsterputs

För vad smakade det egentligen, om inte fönsterputs.

En inte helt angenäm smak, som vi likväl reagerar naturligt på.

Just detta har forskningen känt till i flera decennier. Den springande punkten har således varit att klura ut varför vi gör det.

En skvätt ammoniak

ANNONS

En gåta som forskningen nu tror sig vara på god väg att klura ut. Detta sedan de, mycket enkelt förklarat, upptäckt ett protein vid namn OTOP1, som detekterar sura smaker och i förlängningen bildar kanaler av väteatomer av dem.

Samma protein reagerar även på ammoniumklorid, och avger en liten mängd ammoniak, vilket förklarar referensen till fönsterspray.

Mänsklig försvarsmekanism

Att människan utvecklat en förmåga att förnimma ammoniumklorid skulle i sin tur kunna förklaras med vår försvarsmekanism, eftersom större mängder av ämnet “smakar farligt”.

Det är också ett ämne som förekommer i bland annat gödningsmedel, vilket borde få varningsklockorna att ringa.

Huruvida dessa fynd kommer leda till att en ny grundsmak ser dagens ljus är i skrivande stund en smula oklart.

Det vuxna rådet blir nog därför att konsumera ammoniumklorid med måtta.

Med det sagt tog det närmare 80 år för umami att få godkänt när det begav sig – avfärda inte fönsterputs.

ANNONS

Relaterad läsning:

Detaljen som får vinet att smaka bäst

Så smakar rekordheta kryddan: “Brinner i magen”

Läs även:

Lösningen nära: Därför får vi huvudvärk av rött vin

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Jennie Nysted

Redaktionschef på Dagens PS.

Jennie Nysted
Jennie Nysted

Redaktionschef på Dagens PS.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS