Det här är inte historien om hur köttet slog tillbaka och vann ett kulturkrig. Det är betydligt enklare än så. Veganismen tappade fart när den försökte bli vardag. När den gick från övertygelse till menyval. Från ställningstagande till specialkost.
Så dog veganismen - ja det är äntligen sant!
Viggo Cavling
Uppdaterad: 16 jan. 2026Publicerad: 16 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Det här är en personlig analys och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
I början var veganismen obekväm. Den krävde disciplin, förklaring och ibland socialt mod. Den var ett nej till det invanda och ett ja till något som kändes större än middagen. Just därför fungerade den. Den var tydlig, krävande och svår att kompromissa med.
Sedan ville den bli normal.
Läs även: Viggo testar Stureho
När ideal blir bekvämlighet
Problemet uppstod när veganismen slutade skava, skriver New York Magazine. När den började säljas som något enkelt, tillgängligt och problemfritt. När den flyttade från ideologi till vardagslogistik.
En livsstil som bygger på övertygelse överlever sällan som bekvämlighet. När den inte längre kräver något av den som utövar den, när den inte längre innebär ett val utan bara ett klick i en app, försvinner laddningen.
Det märktes tydligt i restaurangvärlden. De mest profilerade veganställena krävde mycket av sina gäster. Inte pengar, utan engagemang. Uppmärksamhet. Identitet. För många blev det till slut för ansträngande för en tisdag kväll.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Restauranglogiken vann
Restaurangbranschen är obarmhärtig. Den belönar inte den som vill uppfostra sin gäst, utan den som förstår varför gästen kom. Steakhouse-modellen har alltid vetat detta. Den serverar middag, inte mening.
När även traditionella krogar började lägga in ett veganskt huvudalternativ på menyn sågs det som en seger. I praktiken var det början på normaliseringen. Veganismen gick från identitet till tillval. Från rörelse till rad längst ner på menyn.
Läs även: Nu är det officiellt: deras mat är kulturarv
Fake meat som erkännande
Det verkliga erkännandet av nederlaget kom när vegansk mat började låtsas vara kött. När bönor skulle smaka biff och soja efterlikna fibrer. Då sa man tyst det som aldrig borde sagts högt: att originalet var norm.
Ingen vill äta något som marknadsförs som “nästan”. Antingen vill man ha en aubergine, eller så vill man ha en biff. Mellanläget är varken njutning eller övertygelse. Det är produktutveckling.
ANNONS
Stureplan som motrörelse
Samtidigt som veganismen försökte bli vardag hände något annat. Den gick i motsatt riktning. Den blev kött.
På Stureplan har köttkrogen fått en tydlig revival. Mer smör. Tjockare styckdetaljer. Mindre ursäkter. Inte som politisk markering, utan som reaktion på år av duktighet.
Det här är inte en backlash. Det är trötthet. Efter mat som ville vara bättre än gästen och smartare än traditionen uppstod en längtan efter något rakt. En biff. Ett glas rött. En nota utan ideologisk fotnot.
Läs även: Så överlever en krog i 80 år – utan kortsiktiga trender
Svensk normalisering
I Sverige gick det snabbt. Vi älskade veganismen intensivt, moraliserande och helhjärtat. Precis som vi älskat crossfit, raw food och olika former av fasta. Sedan gick vi vidare.
Nu är vi tillbaka i smör, köttbullar och “lite av varje”. Inte i protest, utan av vana. Det är inte ett misslyckande. Det är ett mönster.
ANNONS
Slutord
Veganismen dog inte. Den blev tråkig. Och i konkurrens med vin, smör och social bekvämlighet är tråkighet det mest dödliga som finns.
Köttsuget är tillbaka – men biffen blir allt dyrare
Det doftar smör, rök och nygrillad entrecôte över hela Stureplan. Perfect Weekend pratar förstås om det nya köttsuget. Efter år av oat-latte, pulled
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
Trött på slöa knivar? Vässa snabbt och enkelt med Knivbrev
Hos oss blir såväl billiga som dyra knivars egg som nya igen – oavsett hur misskötta eller trasiga de är när du skickar in dem. Beställ idag så skickar vi ditt Knivbrev nästkommande vardag.
Beställ Knivbrev redan idag
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS