Är konstvärlden en fristad för kriminellas pengar? EU-kommissionen vill tona ned riskerna för penningtvätt i branschen. Europol ser däremot en marknad präglad av sekretess, anonymitet och kriminella nätverk.
Expertbråk om konstvärlden: En fristad för kriminellas pengar?
EU-kommissionen planerar att sänka riskklassningen för penningtvätt och finansiering av terrorism inom den europeiska konst- och antikvitetsmarknaden.
Rad uppmärksammade rån
Enligt mötesprotokoll från januari 2026 kommer kommissionens kommande överstatliga riskbedömning att ändra klassificeringen från hög till måttlig risk, rapporterar Financial Times. I den tidigare bedömningen från 2022 bedömdes sektorn ha en hög risknivå.
En måttlig risk innebär fortfarande att branschen behöver vidta riskreducerande åtgärder, öka medvetenheten och stärka den regulatoriska tillsynen.
Det sker trots en rad uppmärksammade museirån som satt säkerheten och kriminaliteten i sektorn under strålkastarljuset.
Kommissionens finansmarknadsdirektorat motiverar sänkningen med att det finns begränsade belägg inom EU för att de uppmärksammade konststölderna har kopplingar till penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Europol varnar för kulturen av sekretess
Bedömningen går på tvärs med varningar från Europol, EU brottsbekämpande myndighet.
Jean-Yves Goriou, chef för Europols enhet för organiserad brottslighet, beskriver konstmarknaden som särskilt utsatt för penningtvätt.
Enligt honom bidrar en kultur av sekretess och bristande kontroll av pengarnas ursprung till att göra marknaden attraktiv för kriminella.
”Det finns, skulle jag säga, definitivt nästan alltid ett penningtvättsupplägg bakom stölden av ett konstverk”, säger han enligt Financial Times.
Julian Radcliffe, ordförande för databasen Art Loss Register, gör en något mer försiktig bedömning. Han tror att det kan finnas inslag av penningtvätt i de uppmärksammade museirånen, men menar att det sällan är huvudsyftet.
Han pekar däremot på kopplingar mellan narkotikagäng som behöver tvätta pengar och kriminella som handlar med stulen konst.
Juveler och ädelstenar lockar tjuvarna
Under de senaste åren har flera spektakulära rån riktat strålkastarljuset mot Europas museer.
Det mest uppmärksammade inträffade i oktober 2025, när tjuvar använde en lastbilsmonterad lift för att ta sig in i Louvren i Paris mitt på ljusa dagen. Bytet blev åtta smycken från 1800-talet med koppling till den franska kungafamiljen. Flera misstänkta har sedan dess gripits.
Även Musée Renoir i Frankrike och Museum of Applied Arts i Wien har utsatts för stölder.
Enligt experter har smycken blivit allt mer attraktiva mål eftersom ädelmetaller kan smältas ned och ädelstenar slipas om. Målningar är svårare att sälja vidare, men kan användas som säkerhet, påtryckningsmedel eller betalningsmedel i den kriminella världen.
Läs mer: Tavlan kostade 300 kronor på ett dödsbo – såldes för 13 miljoner
Läs mer: Vasen värderades till 1 500 – såldes för 450 000
Läs mer: Rolex drar in 130 miljarder – arvingarna äger inte en enda aktie
