Sverige klart godkänt – men kvarsittning för Finland. Vi klarar med glans EU:s krav, men i Finland kantrar ekonomin.
Sverige på säker mark – Finland fast i skuldfällan
Det vi till vardags kallar statsskuld kan uttrycks krångligare än så. Vad sägs om ”den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld”?
När statistik nu publiceras och 2025 är färdigräknat uppgår denna bruttoskuld till 2 350 miljarder kronor.
Mycket pengar? Ja, förstås och nej, lika självklart. EU:s konvergenskriterier talar om att denna samlade skuld får uppgå till högst 60 procent av landets BNP.
Sverige hamnar på 35,4 procent och är alltså inte i närheten av att någon i Bryssel ska placera oss i skamvrån.
Global rapport: Sverige har flest forskare i världen. Dagens PS
Skulden ökade även som andel
Möjligen kan någon påpeka att bruttoskulden ökade med 141 miljarder kronor från 2024 till 2025.
Denne någon säger i så fall antagligen även att skulden ökade som andel av BNP och det stämmer.
2022 var statsskulden 34,7 procent av BNP, 2023 32,7 procent, 2024 34,3 procent och 2025 steg den till 35,4 procent av bruttonationalprodukten, enligt de siffror SCB nu redovisar.
Enligt känd retorik ska man då peka på någon annan som har det värre och då räcker det att sträcka pekfingret österut.
Finland har en offentlig skuldkvot som är mer än 9 0 procent av BNP, enligt Statistikcentralen vars siffror förmedlas av Yle.
Försvaret får tuff kritik: Svaga prioriteringar och bristande styrning. Dagens PS
Kapitalförvaltarens plan: ”Minst elva miljarder till aktieägarna”. Dagens PS
”Steg till en rekordnivå”
”Den offentliga skuldkvoten steg till en rekordnivå och passerade 90-procentsgränsen. Ökningen har varit snabb; för bara fem år sedan låg skuldkvoten på omkring 75 procent”, säger Hanna Björklund, överstatistiker vid Statistikcentralen, i ett pressmeddelande.
Statsskulden utgör den absolut största delen av den offentliga skulden och har också varit den komponent som ökat snabbast under detta decennium.
Statsskulden ökade med 4,0 miljarder euro under årets andra kvartal. Det gjorde att Finlands skuldkvot för första gången stigit över genomsnittet för länderna i euroområdet.
De 90,3 procent av BNP som statsskulden i dag utgör är fortsättningen på en snabb ökning av de finländska skulderna.
”Ökningen har varit snabb, då skuldkvoten för fem år sedan fortfarande låg på omkring 75 procent”, säger Hanna Björklund i samma pressmeddelande.
”Som jämförelse kan nämnas att den lägsta nivån under 2000-talet var 30,7 procent under det tredje kvartalet 2008.”
Svenskt kaffe – nu även för finländare. Dagens PS
”Kraftig tillväxt av skuldebrev”
Enligt Björklund har en ”avgörande orsak” till statens ökande skuld varit den ”kraftiga tillväxten av långfristiga skuldebrev”, refererar Ilta-Sanomat.
Volymen av utestående långfristiga skuldebrev har ökat från cirka 60 miljarder euro i början av 2010-talet till över 175 miljarder euro nu.
Det ska ändå sägas att Finland inte är ensamt om att överskrida de nivåer EU satt upp som riktmärken.
Inom euroområdet uppgick den offentliga sektorns skuld i genomsnitt till 88,9 procent av bruttonationalprodukten i slutet av mars 2026.
Skillnaden för Finlands del mot tidigare, om vi går tillbaka till början av 2000-talet, är att den finländska statsskulden då och ett antal år framåt låg betydligt under genomsnittet för euroområdet.
Största affären någonsin – nu kan den spricka. Dagens PS
