Trump stoppade sin egen AI-lag efter nattliga samtal med Zuckerberg och Musk. Samma dag varnade Europas mäktigaste techboss för att EU driver bort AI-bolag. Nästan hälften av svenska AI-startups överväger redan att lämna landet.
Trump stoppade ny lag i natt – så påverkar det svenska investerare
President Donald Trump stoppade i sista stund signeringen av en länge väntad executive order om artificiell intelligens. Ordern skulle ha gett amerikanska myndigheter möjlighet att granska avancerade AI-modeller i upp till 90 dagar före lansering.
Det räckte med några sena telefonsamtal. Enligt Axios ringde Meta-chefen Mark Zuckerberg, Elon Musk och AI-rådgivaren David Sacks under natten mellan onsdag och torsdag.
Enligt en källa nära diskussionerna kallades förslaget ”onödigt” och ”något doomers vill ha”. Trump själv var tydlig i Ovala rummet: ”Jag vill inte göra något som kan hota vårt försprång.”
Frivillig granskning som inte ens den överlevde
Det anmärkningsvärda är att ordern inte handlade om hårda regler. Det var ett frivilligt program där AI-bolag skulle dela sina modeller med staten före lansering.
Administrationen rev först president Bidens AI-regelverk, försökte sedan bygga ett nytt, och drog slutligen tillbaka även det.
Sacks hävdar att AI redan står för 75 procent av USA:s BNP-tillväxt, baserat på BEA-data för första kvartalet 2026. Signalen är entydig. Washington betraktar AI-industrin som oantastlig.
SpaceX siktar mot en värdering nära 2 biljoner dollar vid en framtida börsnotering. OpenAI och Anthropic väntas närma sig 1 biljon dollar. Nya Nasdaq-regler för snabbare indexinkludering kan tvinga indexfonder att köpa enorma volymer av nylanserade AI-aktier inom veckor.
Europas techledare slår larm
Samma dag som Trump backade publicerade Politico en intervju med ASML:s vd Christophe Fouquet som ger en spegelbild av situationen.
ASML tillverkar maskinerna bakom världens mest avancerade chip. Bolaget värderas till 515 miljarder euro och har över 44 000 anställda. Ändå går 99 procent av maskinförsäljningen till kunder utanför Europa.
Fouquets kritik mot EU:s AI Act är hård och säger till Politico:
”Vi hade inte börjat springa, inte ens gå, och redan hade vi alla hinder framför oss”
I början av maj skrev Fouquet tillsammans med vd:arna för Airbus, Ericsson, Mistral, Nokia, SAP och Siemens ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Ericssons teknikchef Erik Ekudden har varit särskilt skarp. ”You need to lead with innovation. You can’t lead with regulation”, sade han till Fortune i mars.
Enligt AWS-forskning som citeras i samma artikel går 42 procent av europeiska IT-budgetar till regelefterlevnad. Pengar som i USA investeras i produktutveckling.
EU backar, men räcker det?
EU har lyssnat delvis. Parlamentet och rådet enades den 7 maj om att skjuta upp reglerna för högrisk-AI till december 2027, 16 månader senare än planerat. Definitionen av vad som räknas som högrisk har smalnat av.
EU-kommissionens talesperson Thomas Regnier försvarade linjen: ”AI Act stödjer innovation genom att öka förtroendet, och förtroende leder till ökad adoption och investeringar.”
Men kritiker på tankesmedjan Bruegel menar att problemet inte ens är regleringen. Europas AI-svaghet beror på historiska industrival, lägre privata investeringar, höga energikostnader och begränsad riskkapitaltillgång. Att lätta reglerna löser inte den strukturella bristen.
Realtid rapporterar att EU-kommissionen riskerar att slösa 230 miljarder kronor på AI-center för att träna egna språkmodeller, utan att efterfrågan existerar. F
ouquets citat om EU:s ambition att gynna europeiska bolag i offentlig upphandling träffar hårt: ”To have preference, you first have to have something you can prefer.”
Tre konsekvenser för svenska bolag och investerare
1. Talangflykten accelererar.
Enligt en AWS-rapport från maj 2026 överväger 44 procent av svenska AI-startups att flytta utomlands. 65 procent anger bättre finansieringsmöjligheter som huvudskäl. Stockholmsbaserade Lovable har redan lagt sitt moderbolag i USA. Dagens PS har rapporterat att Svenskt Näringsliv varnar för att EU:s AI-regler driver miljardbolag över Atlanten.
2. Dubbla regelverk, dubbla kostnader.
Dagens PS har tidigare rapporterat att svenska techbolag riskerar att hamna i kläm mellan EU:s AI Act och USA:s avreglerade marknad. Resultatet kan bli regionspecifika produktanpassningar, högre kostnader och längre utvecklingstider.
Europas fragmenterade telekommarknad förstärker problemet. Per Narvinger, Ericssons nätverkschef, konstaterade i Fortune att USA har tre stora operatörer, Indien fyra, Kina tre. I Europa är marknaden så splittrad att det blir dyrt för mindre aktörer att konkurrera inom AI.
3. Regleringsgapet kan slå tillbaka.
Hedgefondförvaltaren Paul Tudor Jones varnade nyligen för att USA:s regelfrihet är ohållbar. På en nyligen genomförd AI-konferens stödde 80 procent av deltagarna någon form av reglering, jämfört med 20 procent ett år tidigare.
Samtidigt rapporterar Realtid att oron växer för att USA och Kina behöver samarbeta om AI-säkerhet, men meningsfulla överenskommelser bedöms fortfarande ligga långt bort.
USA maximerar kortsiktig tillväxt men bygger noll resiliens. EU reglerar en industri som knappt existerar på hemmaplan. För svenska investerare med exponering mot techsektorn är det en ekvation utan enkla svar.
Det enda som är säkert är att kapital, talang och bolag rör sig dit reglerna tillåter dem att växa.
