Storbritanniens utträde ur EU blev uppslitande och utdraget och i slutändan rena katastrofen för landets dåvarande ledare i Tories – Konservativa partiet.
Ledarstrid i London öppnar för ”Brejoin”
Tio år efter brexit-omröstningen väcker brittiska politiker nytt liv i frågan om att återvända till EU.
Sverige håller tummarna.
Vi saknar britterna, säger handelsminister Benjamin Dousa (M).
Storbritanniens utträde ur EU blev uppslitande och utdraget och i slutändan rena katastrofen för landets dåvarande ledare i Tories – Konservativa partiet.
Att frågan fortfarande är lika het visar uppståndelsen de senaste dagarna sedan nyavgångne hälsoministern Wes Streeting lovat kampanja för ett återinträde.
Streeting vill ta över som både premiärminister och partiledare för socialdemokratiska Labour i stället för den hårt ansatte Keir Starmer och hoppas uppenbarligen på draghjälp från EU-vänner.
Stöd i opinionen
Opinionsläget ger honom ett visst stöd. I en mätning i april för tidningen The Guardian ville 53 procent av de tillfrågade gå med i EU igen, inklusive över 80 procent av Labour-väljarna.
Ändå väcker blotta tanken på ett ”brejoin” fasa bland många i partiet.
Manchester-borgmästaren Andy Burnham, som länge setts som huvudfavorit till att ersätta Starmer, har omedelbart markerat att han inte stöder ett nytt EU-inträde.
Det skulle underminera allt jag sagt om att stärka demokratin om vi inte respekterar den (folk)omröstningen (2016), säger Burnham.
Motstånd på landet
EU-motståndet lever fortfarande starkt kvar på landsbygden och i gamla gruv- och industristäder – exempelvis i just den valkrets som Burnham i juni måste vinna för att ta plats i parlamentet och därmed kunna utmana Starmer.
Fortfarande är också en stor del av den tungt vägande brittiska pressen tydligt EU-skeptisk.
”Bakslag mot brexit-förräderiet”, skrev Daily Mail i veckan.
Sverige hoppas
EU-vännerna betonar i sin tur hur mycket Storbritannien har tappat ekonomiskt på utträdet. Bnp har fallit med 6-8 procent, enligt USA-baserade forskningsinstitutet NBER. Brittiska analyser pekar på 4 procents nedgång i produktiviteten och 15 procent för handeln.
Samtidigt är det inte givet att övriga EU skulle ta emot Storbritannien med öppna armar. Länder som Frankrike och Tyskland har fått större inflytande efter utträdet och var ofta oeniga med britterna i många EU-frågor.
Fast skulle Sverige få bestämma vore återinsläppet givet.
Oavsett om det var en konservativ regering eller en Labour-regering så var vi väldigt likasinnade i synen på hur stor EU-budgeten ska vara, synen på regleringar och frihandel. Så det är klart att de är en saknad aktör i EU-samarbetet, säger handelsminister Benjamin Dousa.
* 1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.
* 23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av stanna kvar-sidans förlust lämnar premiärminister David Cameron från Konservativa partiet sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.
* 17 oktober 2019: Enighet nås om ett utträdesavtal efter förhandlingar mellan EU-kommissionen och Storbritanniens nye premiärminister Boris Johnson, som ersatt May under sommaren.
* 31 januari 2020: Storbritannien lämnar formellt EU, om än med diverse övergångsregler fram till den sista december samma år.
