Åtta av tio svenska vindkraftsanläggningar går med förlust. Storbankerna höjer ändå sina köprekommendationer och EU pumpar in rekordbelopp. Så ser läget ut för dig som funderar på att investera.
Miljardförluster i Sverige medan flera analytiker säger köp
Vindkraft har blivit en av börsens mest polariserade investeringsfrågor. EU:s energiomställning lovar enorma satsningar. Samtidigt visar färska siffror att svenska vindkraftsbolag blöder pengar.
Är det köpläge eller en fälla?
Svenska anläggningar säljer el med förlust
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I mars 2026 såldes vindkraftsel i norra Sverige för omkring 15 öre per kilowattimme. Produktionskostnaden ligger runt 40 öre. Förlusterna uppgick till närmare en miljard kronor under en enda månad, enligt Realtids granskning av lönsamhetskrisen.
Företagsekonomen Christian Steinbeck har varnat för en systemkollaps om utbyggnaden fortsätter utan marknadsmässiga förutsättningar. Enligt hans beräkningar går 80 till 90 procent av alla svenska vindkraftsanläggningar med förlust.
Problemet är strukturellt. Vindkraften producerar mest el precis när den är minst värd. Under blåsiga perioder trycker utbudet ner elpriserna. Vindkraften kannibaliserar sina egna intäkter.
Kommunerna har satt stopp
Den politiska verkligheten gör det inte enklare. Under de första nio månaderna av 2025 stoppade svenska kommuner 26 av 29 planerade vindkraftsprojekt, enligt energi.se.
Det motsvarar 346 av 359 turbiner. Peter Zachrisson, vd för SR Energy, beskriver investeringstakten i ny svensk vindkraft som ”nästintill obefintlig”.
Under tre av fyra kvartal förra året gjordes inte en enda turbinbeställning i Sverige.
Eolus Vind illustrerar branschens dilemma. Bolaget nådde rekordomsättning på 3,9 miljarder kronor men redovisade ett operativt resultat på minus 310 miljoner kronor efter nedskrivningar i havsbaserad vindkraft.
Aktien har tappat närmare 90 procent sedan toppen i januari 2021.
USA bromsar hårt
Trump-administrationen har spenderat nästan 2 miljarder dollar för att köpa ut vindkraftsutvecklare från redan godkända projekt. Det motsvarar omkring 20 miljarder kronor.
165 landbaserade vindkraftsprojekt med en kapacitet på 30 gigawatt har frysts genom tillståndsprocesser. Skattelättnader för vindkraft fasas ut för projekt som påbörjas efter 4 juli 2026.
Storbankerna säger köp
Morgan Stanley uppgraderade danska Ørsted till ”overweight” den 14 maj och höjde riktkursen från 160 till 225 danska kronor. Det ger en uppsida på 38 procent. Banken räknar med 13 procent årlig vinsttillväxt fram till 2030.
Morningstar bedömer att både Ørsted och Vestas handlas under sina beräknade rimliga värden. Marknaden prisar enligt Morningstar in för mycket negativt kring Trump-risker, medan europeiska projekt redan är godkända och under byggnation.
EU satsar rekordbelopp
Vid WindEurope-konferensen i Madrid i april åtog sig europeiska ledare att bygga 15 gigawatt havsbaserad vindkraft per år mellan 2031 och 2040. Investeringarna i ny vindkraft i Europa nådde 45 miljarder euro under 2025, en ny rekordnivå.
Målet är att sänka produktionskostnaden med 30 procent till 2040. Energisäkerhetsagendan efter Rysslands invasion av Ukraina driver på.
EU vill minska beroendet av rysk gas och vindkraft är en hörnsten i den planen.
Två noterade case för den riskvillige
Den tyska finanstidningen Focus Money gjorde förra veckan en analys av vindkraftsbolag för investerare som vill ta position trots osäkerheten.
Vestas Wind Systems (Köpenhamn/Frankfurt) är världens största tillverkare av vindkraftturbiner. Efter flera år med vinstvarningar har bolaget vänt. Omsättningen steg 14 procent till fyra miljarder euro under första kvartalet och den operativa marginalen förbättrades från 0,4 till 3,2 procent.
Orderboken för turbiner växte tio procent till 36,3 miljarder euro, serviceorderna åtta procent till 39,8 miljarder. Vd Henrik Andersen höjde helårsprognosen till 6 till 17 procent omsättningstillväxt. Aktien värderas till omkring 26 miljarder euro med ett kursmål på 30 euro och stoppkurs vid 22 euro. Kurspotential: 15 procent.
GE Vernova (New York) producerar gasturbiner, vindkraftverk, vattenkraft och kärnkraft. Bolaget har installerat fler megawatt än något annat företag i världen.
Omsättningen steg 16 procent till 9,3 miljarder dollar i Q1 och orderingången sköt upp 71 procent till 18,3 miljarder dollar. Det fria kassaflödet nådde 4,8 miljarder dollar.
GE Vernova är inget renodlat vindkraftsbolag. Turbindivisionen går fortfarande med förlust, men den breda energiportföljen ger stabilitet. Börsvärdet överstiger 240 miljarder euro. Kursmål: 1 100 euro, stoppkurs 740 euro. Kurspotential: 26 procent, men risken klassas som hög.
Nordex och Siemens Energy nämns också som intressanta europeiska alternativ. Inom vindkraft finns det, till skillnad från solenergi där kinesiska bolag dominerar, fortfarande flera västerländska aktörer av världsklass.
Billigare el, men pengarna saknas
Produktionskostnaderna för vindkraft fortsätter falla. Landbaserad vindkraft kostar nu 8,5 eurocent per kilowattimme i Tyskland, havsbaserad 10,5 eurocent.
Det är markant billigare än stenkol och brunkol som, inklusive utsläppsrätter, kostar 25 till 29 eurocent per kilowattimme, enligt Fraunhofer ISE.
Den globala kapaciteten passerade 1,1 miljoner megawatt 2024. Det är en ökning med omkring 75 procent på fem år. AI-datacenter driver elbehov som inte kan mötas med enbart fossilt.
Riskerna är ändå konkreta. Geopolitik och amerikanska tullar kan slå hårt mot marginaler. Vindkraftens lönsamhetsproblem i Norden kvarstår.
Och som Steinbeck har påpekat: att producera el som ingen vill betala fullpris för är ingen affärsmodell, oavsett hur billig produktionen blir.
Köpa eller inte köpa?
Det hela handlar om tid. Vindkraftsbranschen har ett akut lönsamhetsproblem här och nu, särskilt i Sverige där elpriserna är för låga och kommunerna säger nej.
De långsiktiga trenderna pekar åt ett annat håll. EU:s satsningar, ökad elefterfrågan från datacenter och AI, och fallande produktionskostnader talar för branschen på fem till tio års sikt.
Den som köper vindkraftsaktier i dag satsar på att de politiska och teknologiska trenderna hinner ikapp den ekonomiska verkligheten.
Morgan Stanley tror det. Företagsekonomen Steinbeck varnar för att det aldrig kommer att hända.
Risken för småsparare är inte att missa en raket. Den är att binda kapital i en bransch där lönsamheten kanske aldrig kommer.
