Fortifikationsverket har ansökt hos regeringen om att expropriera en fastighet vid ett av inloppen till Musköbasen. Ägaren är rysk medborgare och uppges av Försvarsmakten utgöra ett säkerhetshot.
Försvaret vill expropriera hus vid Musköbasen
Att staten tvingas till tvångsinlösen säger något om vilka verktyg Sverige har, och vilka som saknas. Försvarsstabschefen Carl-Johan Edström sa till TV4 att säkerhetsläget kräver att de agerar.
Den enda platsen Försvarsmakten inte råder över
Ett drönarförsvar måste stå där drönarna passerar. Fastigheten ligger vid ett av inloppen och har unika förutsättningar för att stärka försvaret av basen, framför allt mot drönare, samtidigt som den enligt Försvarsmakten är den enda platsen vid inloppet som myndigheten inte disponerar, enligt pressmeddelandet.
En strandtomt i det läget ger också fri sikt över fartygstrafiken in och ut ur basen. Expressen avslöjade för några år sedan att en rysk affärsman med kopplingar till den ryska staten hade köpt en strandtomt mycket nära anläggningen på Muskö.
Ansökan görs enligt expropriationslagen från 1972, som tillåter tvångsinlösen för det militära försvaret, enligt regeringens kommittédirektiv. Ärendet ligger hos Regeringskansliet.
Den nya lagen från juli tillämpas inte
Sedan den 1 juli omfattas överlåtelser av fast egendom av säkerhetsskyddslagen, enligt en proposition från 1 april som riksdagen antog. Reglerna riktar sig till verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vill sälja, enligt Setterwalls.
En privatperson som köper ett skärgårdshus omfattas inte av lagen och den kan därmed inte tillämpas.
Sverige vet inte vem som äger vad
Utredningen kallad ”Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv” föreslog tillståndsplikt från den 1 juli i år. I februari konstaterades i en riksdagsdebatt att regeringen fortfarande bereder frågan.
Utredningen noterar dessutom att nationalitet inte registreras vid lagfartsansökan och att arrenden inte behöver skrivas in i fastighetsregistret. Förslagen ska inte heller tillämpas på förvärv gjorda före ikraftträdandet.
Staten vet alltså inte vilken nationalitet en person har när hen köper fastigheter, och ett redan ryskägt hus förblir alltså ryskägt.
En ny utredning har tillsats
Regeringen tillsatte den 8 juni en ny utredning som ska föreslå ett helt nytt expropriationsändamål, alltså en ny grund för tvångsinlösen som specifikt tar sikte på fastighetsinnehav som hotar Sveriges säkerhet.
Utredare är hovrättsrådet Henrik Matz, och uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027. Försvarsminister Pål Jonson beskriver det som ett nytt verktyg för att stoppa den som använder en fastighet för att planera sabotage eller spionera.
Utredaren ska kartlägga vad gällande rätt tillåter, föreslå det nya ändamålet, bestämma förutsättningar och ersättning, samt säkerställa att förslagen håller mot egendomsskyddet i regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgarna.
Finland införde förbud mot ryska fastighetsägare
Finland har haft tillståndsplikt för fastighetsköp och statlig förköpsrätt för försvarsändamål sedan 2019, och den 15 juli i fjol trädde ett rent förbud i kraft mot att ryska och belarusiska medborgare köper fastigheter, enligt Yle.
Försvarsminister Antti Häkkänen uppskattade 2024 antalet ryskägda fastigheter i Finland till omkring 3 500. Dagens PS har tidigare beskrivit hur Finland dessutom vill kunna häva gamla köp.
Läs även: Östersjön: Ryskt spionplan med Putins laserskydd fotograferat
Läs även: Nya ryska bolag godkända – försvårar kontrollen av skuggflottan
