Vägnätet kritiseras för sitt undermåliga skick, samtidigt visar undersökningar att vägnätet är på bättringsvägen. Om underhållet fortsätter i samma takt framöver, beror på resultatet i valet.
Så tycker politikerna om de svenska vägarna
Dagens PS har tidigare rapporterat om skicket på de svenska vägarna. I våras kunde Trafikverket konstatera att ungefär var tredje svensk väg är i uselt skick.
Hur vägarna mår skiljer sig dock stort mellan länen, av de 1000 mil väg som anses vara ”mycket dålig” finns stora delar i Östergötland. Stockholm tillsammans med Västra Götaland delar på den skamfyllda andraplatsen.
Bäst vägar hittar man istället i Kalmar län, och på Gotland.
Miljarder i skulder
Underhållsskulden för de dåliga vägarna beräknas till cirka 8,1 miljarder kronor, konstaterade Transportföretagen tidigare i år.
Man beskriver även att andelen vägar som är i dåligt eller mycket dåligt skick har sedan 2023 minskat med tre procentenheter, och om utvecklingen fortsätter kan skulden minska till 5,1 miljarder kronor 2035. Det skulle innebära att över 90 procent av det statliga vägnätet då är i tillfredsställande, bra eller mycket bra skick.
Så vill politikerna göra
Huruvida vägnätet fortsätter att underhållas i samma utsträckning som tidigare beror en hel del på det stundande valet.
Vi Bilägare har pratat med representanter från de olika partierna för att kartlägga synen på de svenska vägarna. Många vill fortsätta upprustningen, men man är oeniga om hur pengarna ska användas.
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ämnar att öka vägsatsningarna ytterligare.
”Att reparera befintliga vägar är en mycket viktig fråga för oss. Vi vill fortsätta det arbete vi har påbörjat, säger Magnus Jacobsson”, trafikpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, till tidningen.
De menar även att det finns ett behov av helt nya vägar. Ett exempel är den omdiskuterade ”supermotorvägen” Östlig förbindelse i Stockholm.
Vill minska antalet skadade
Också Socialdemokraterna och Centerpartiet vill öka satsningarna på vägnätet, men med delvis andra prioriteringar. Centerpartiet anser att dagens plan inte räcker för att Sverige ska nå trafiksäkerhetsmålen.
”Antalet allvarligt skadade i trafiken ökar, och det krävs åtgärder för att vända den utvecklingen”, uppger partiet till tidningen.
Läs mer: Nu ska det gå långsammare på svenska vägar
Vänstern och MP är nöjda med läget
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill istället minska satsningarna på vägtrafiken.
”Vi ser vägnätet som i huvudsak färdigställt och prioriterar inte nyinvesteringar”, säger Malin Östh, trafikpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, till Vi bilägare.
Miljöpartiet vill behålla ungefär dagens nivå på vägunderhållet, men motsätter sig nya stora motorvägsprojekt.
”Vi ser inte att det behövs fler dyra motorvägar i Stockholm. Då ser vi hellre att investeringsmedel för vägar i större utsträckning riktas mot åtgärder för bättre trafiksäkerhet”, säger Linus Lakso, energi- och trafikpolitisk talesperson för Miljöpartiet.
Kan bli betalvägar
Regeringen vill dessutom öppna för helt nya sätt att finansiera och bygga vägar, enligt ett pressmeddelande.
Trafikverket har fått i uppdrag att förbereda för offentlig-privat samverkan, OPS, där privata aktörer kan få en större roll i både finansiering, byggande och genomförande av statliga infrastrukturprojekt.
Tanken är att alternativa finansieringsformer ska kunna ge mer infrastruktur för skattepengarna, bland annat genom bättre kostnadskontroll och snabbare genomförande. Trafikverket ska också utreda flera konkreta vägprojekt som skulle kunna genomföras genom OPS.
Det innebär inte att regeringen nu har beslutat om några nya betalvägar. Men modellen skulle kunna öppna för att framtida vägprojekt finansieras på andra sätt än genom den vanliga statsbudgeten – exempelvis genom avgifter från dem som använder vägen, vilket är vanligt förekommande i bland annat Spanien, Frankrike och Portugal.
Läs mer: Forskaren: Det är inte elbilarnas fel att vägarna är dåliga
