Det låter som ett enkelt förslag: Bankerna tjänar stora pengar och ska därför betala mer skatt. Men vem betalar egentligen?
Kunderna får betala bankskatten – säger bankerna
Socialdemokraterna vill beskatta bankernas stora vinster och räknar med att få in omkring fyra miljarder kronor på ett halvår. Skatten är tänkt att träffa bankernas räntenetto – skillnaden mellan vad bankerna tjänar på utlåning och vad de betalar för finansiering och sparande.
”Vinsterna har ökat väldigt kraftigt i de svenska storbankerna. Detta i ett läge då de svenska hushållen gått på knäna. Det vill vi rätta till, både med en ökad konkurrens, men också med en tillfällig bankskatt som går tillbaka till hushållen och till välfärden”, har Socialdemokraternas Mikael Damberg sagt till SVT.
”Förs vidare till kunderna”
Bankerna svarar med ett välkänt argument – att kostnaden inte kommer att betalas av aktieägarna.
”En ny bankskatt skulle ytterst betalas av bankernas kunder”, skriver Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg i Svenska Dagbladet på onsdagen.
Enligt Lindberg och bankerna riskerar en högre skatt att leda till dyrare lån, lägre sparräntor och sämre kreditgivning.
”Banker är företag som tillhandahåller krediter, betalningar, sparande och riskhantering i hela ekonomin. När kostnaderna för att tillhandahålla krediter ökar påverkas prissättningen, eftersom de ökade kostnaderna behöver finansieras på något sätt. Precis som i andra branscher förs därför ökade kostnader i slutändan vidare till kunderna”, skriver Hans Lindberg i SvD.
Vill utsätta bankerna för konkurrens
Frågan är inte heller helt teoretisk. Sverige har redan en särskild riskskatt för de största kreditinstituten. Skatten infördes 2022 och tas ut på stora bankers skulder. Den har sedan justerats och skattesatsen höjdes till 0,07 procent från 2026. Regeringen har varnat för att den kunde leda till högre lånekostnader för kommuner och regioner – och därmed göra viktiga samhällsinvesteringar dyrare.
Socialdemokraternas Mikael Damberg menar tvärtom att deras nya förslag är konstruerat för att pressa bankernas marginaler. En bank som sänker sitt räntenetto kan också minska sin skattebörda, enligt förslaget. Partiet vill dessutom använda SBAB för att öka konkurrensen på bolånemarknaden.
”Det är viktigt att bankerna faktiskt möts av konkurrens så att de inte kan ta ut för stora avgifter eller ta för mycket betalt av kunderna”, säger Damberg till SVT.
”Väljarna behöver få en korrekt bild av konsekvenserna innan beslut fattas. Myter och allmänt hopkok är en dålig grund för skattepolitik”, skriver Hans Lindberg.
”Omöjligt för väljarna att bedöma”
Vem av dem som har rätt? Det är svårt att veta. Men forskarna är inte imponerade över oklarheter i partiernas ekonomiska förslag under valrörelsen.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, sågar båda sidor av det politiska spektrumet:
”Socialdemokraterna tar inte med sin bankskatt när de räknar på effekterna av sina förslag. Och Moderaterna hävdar att de kan skaka fram 70 miljarder kronor i besparingar genom effektiviseringar, utan andra bevis än ett par powerpointbilder. Det är omöjligt för väljarna att bedöma realismen i de siffror som slängs runt i valrörelsen”, skriver han i Dagens Nyheter.
”Partiernas löften är så svajiga att det knappt går att räkna på dem”, skriver Lars Calmfors.
Läs mer: Bankerna mjölkar sina tryggaste bolånekunder – betalar högre ränta med åldern
Läs mer: Svantesson rasar mot bankerna: Byt bank!
Läs mer: Expert varnar: Därför vänder svenskarna ryggen åt storbankerna
