Det så kallade ”Islamabad Memorandum” med 14 punkter undertecknades på onsdagskvällen i Versailles. Men Israel vägrar följa planen, republikaner kräver insyn och Obama kallar avtalet en kopia av sitt eget.
Trumps Iran-avtal undertecknat – men kritiken haglar från alla håll
Donald Trumps avtal med Iran skulle bli hans stora utrikespolitiska triumf. I stället har det blivit en politisk stridsfråga som splittrar hans eget parti, provocerar Israel och ger demokraterna ammunition.
Dokumentet, som kallas ”Islamabad Memorandum”, innehåller 14 punkter och undertecknades digitalt i söndags av Trump, vicepresident JD Vance och Irans parlamentstalman Mohammad Bagher Ghalibaf.
På onsdagskvällen signerade även Irans president Masoud Pezeshkian avtalet, enligt Reuters. Trump undertecknade en ny version i Versailles under sitt statsbesök i Frankrike.
Men avtalet är inte ett slutgiltigt fredsavtal. Det är ett ramverk som utlöser ett 60-dagarsfönster för förhandlingar om de tyngsta frågorna, inklusive Irans kärnvapenprogram och en rapporterad investeringsfond på 2 800 miljarder kronor.
Det här står i avtalet
Centralt i dokumentet står en omedelbar och permanent vapenvila på alla fronter, inklusive Libanon. USA åtar sig att häva sjöblockaden mot Iran inom 30 dagar, medan Iran ska garantera fri passage genom Hormuzsundet.
Iran bekräftar att landet inte ska skaffa eller utveckla kärnvapen. Lagren av anrikat material ska hanteras under övervakning av IAEA.
USA lovar också att samarbeta med regionala partners om en återuppbyggnadsplan för Iran på minst 300 miljarder dollar, och att häva samtliga sanktioner, inklusive FN-resolutioner och amerikanska sanktioner.
Konflikt- och folkrättsforskaren Cecilie Hellestveit vid NTNU beskriver dokumentet som starten på en fredsprocess, inte ett färdigt avtal.
”Det är ganska mycket här som egentligen är klart. Målsättningarna är klara, och sedan ska förhandlingarna handla om hur man ska genomföra dem”, sade hon till VG.
Kritiken från höger
Trots att Trump kallar avtalet en ”mur mot kärnvapen” möter det hård kritik från hans egna. Republikanska senatorer kräver att avtalstexten offentliggörs.
”Ett avtal av den här storleken förtjänar en grundlig granskning. Det är avgörande att senaten får möjlighet att granska detaljerna”, sade Joni Ernst, republikansk senator från Iowa, enligt Financial Times.
Konservativa National Review kallade i en ledarartikel avtalet för en potentiell ”förödmjukelse”. ”Sammantaget finns det en möjlighet att Trump leder USA tillbaka till Obamas misslyckade Iran-avtal, samma avtal som han med rätta rev upp under sin första mandatperiod”, skrev tidningen.
Obama går till motangrepp
Barack Obama har gått ut och hävdat att hans avtal från 2015 i praktiken hade samma villkor som Trumps.
”Det är tveksamt om ett avtal som uppstår kommer att skilja sig väsentligt jämfört med avtalet vi redan hade. Och det fungerade under lång tid innan USA lämnade det”, sade Obama i en ABC-intervju.
Brian Katulis, seniorforskare vid Middle East Institute i Washington, var ännu skarpare.
”2015 års pakt var ett mycket detaljerat och tekniskt avtal med implementeringsmekanismer och tillsyn. Det här låter som något som satts ihop via Whatsapp-meddelanden”, sade han till Financial Times.
Israel vägrar följa planen
Den kanske största utmaningen för avtalet finns i Libanon. Trots att dokumentet kräver omedelbart eldupphör på alla fronter har Israel sedan den 28 februari upprepade gånger attackerat Libanon. Så sent som natten till onsdagen genomförde Israel flygattacker mot södra Libanon.
Trump ska ha rasat mot Netanyahu och sagt att han saknade omdöme när han beordrade ett angrepp mot Beirut i helgen.
”Han är en bra man, men lille Ben blir lite upphetsad ibland”, sade Trump under G7-mötet
Netanyahu svarade med att Israel inte kommer att upphöra med attackerna och att landet stannar kvar i ”säkerhetszoner” så länge det behövs. Israels högerextreme säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir avvisade avtalet helt.
”Trumps avtal binder oss inte. Vi är inte part i detta avtal”, skrev Ben-Gvir på sociala medier.
Hellestveit pekar på att Libanon-frågan kan bli den svåraste delen. ”Om iranerna klarar av att piska in Hizbollah måste amerikanerna klara av att piska in Israel. Annars spårar Trumps fredsprocess ur”, kommenterar hon till VG.
Så reagerar marknaderna
Beskedet om ett öppnat Hormuzsund fick oljepriset att falla kraftigt och världens börser att stiga. Men analytiker varnar för att effekten kan bli kortvarig.
Rederier tvekar att skicka fartyg genom sundet. Att säkra farleden kan ta 40–50 dagar innan försäkringsbolag och oljebolag vågar trafikera Hormuz, enligt fem västliga källor inom sjösäkerhet.
Iran ska omedelbart få återuppta exporten av råolja. Det innebär en lättnad för iransk ekonomi men ökar samtidigt utbudet på en redan pressad oljemarknad.
Svenska bolag kan bli vinnare
Återuppbyggnadsfonden på 300 miljarder dollar ska investeras i energi, logistik, tillverkning och transport. Svenska verkstadsbolag pekas ut som potentiella vinnare. Boliden steg 12,3 procent på en vecka efter beskedet, enligt Dagens PS.
Det formella undertecknandet var planerat till Schweiz på fredag, men det är nu oklart om mötet blir av. Det slutliga avtalet ska godkännas genom en bindande resolution i FN:s säkerhetsråd.
Hellestveit tror att den största nyttan tillfaller hela regionen om avtalet håller.
”Om detta lyckas kan det leda till betydligt lägre spänningar i Mellanöstern. Men det här är början på något, inte slutet”, beskriver hon i VG.
