Rysslands budgetförslag sträcker sig till 2029 och lägger drygt 50 biljoner rubel på försvaret, omkring 6 000 miljarder kronor. Kriget som landet trodde skulle bli kort, planeras alltså nu fortsätta i tre år till, med konsekvenser för svenska skattebetalare på köpet.
Ryssland budgeterar krig till 2029 – svenskar berörs
Enligt budgeten så sjunker försvarsanslaget efter 2027, men anslaget till säkerhetstjänsterna stiger. Tillsammans ligger de två posterna kvar på runt 21 biljoner rubel varje år.
Dagens PS har rapporterat att Ryssland höjer militärbudgeten med 27 procent för 2027. Samma förslag rymmer 2028 och 2029.
Nationellt försvar ligger på 17,15 biljoner rubel för år 2027, 16,61 biljoner för år 2028 och 16,30 biljoner för år 2029, enligt den statliga nyhetsbyrån Tass.
Posten nationell säkerhet och rättsväsende stiger samtidigt från 4,29 biljoner rubel 2027 till 4,42 biljoner 2028 och 5,02 biljoner 2029, enligt Tass. Räknas säkerhet, polis och andra säkerhetsorgan in blir det 21,4 biljoner rubel 2027, omkring 2 570 miljarder kronor och 43,9 procent av hela den federala budgeten, enligt Watson.
För 2028 och 2029 blir summorna 21,0 och 21,3 biljoner, enligt Dagens PS beräkning.
Kriget kostar mer än Moskva räknade med
Planen för 2027 låg tidigare på 13,5 biljoner rubel, rapporterar Reuters via Meduza. Första halvåret 2026 gick 10,687 biljoner rubel till militären, 1 281 miljarder kronor och 57,3 procent av statens intäkter. Dagssnittet var 59 miljarder rubel, drygt 7 miljarder kronor.
Sedan februari 2022 har 57,1 biljoner rubel gått till militären, omkring 6 800 miljarder kronor. Halvårssiffrorna kommer från Janis Kluge vid tyska forskningsinstitutet SWP, enligt Kyiv Post.
Regeringen lämnade förslaget till duman den 1 oktober, enligt Novaja Gazeta Europa. Två dagar tidigare utökade Putin armén med 15 500 tjänster till 1,55 miljoner aktiva soldater, årets fjärde ökning. Putin har avvisat uppgifter om ny mobilisering som desinformation, skriver The Moscow Times.
15,9 biljoner i underskott och inga bud i auktionen
Underskottet för 2026 är 7,3 biljoner rubel, knappt 900 miljarder kronor, enligt Tass. För 2027 till 2029 planeras ytterligare 15,9 biljoner rubel i underskott, omkring 1 900 miljarder kronor, enligt Novaja Gazeta Europa.
Den 1 oktober kom inga bud på acceptabla nivåer i finansministeriets obligationsauktion, och den långa upplåningsräntan närmar sig 17 procent, skriver Realtid.
Vad tre år till kostar svenska skattebetalare
Anslagen till det svenska militära försvaret är 175 miljarder kronor 2026, och försvarsutgifterna beräknas nå 3,1 procent av BNP från 2028, skriver regeringen. Upp till 300 miljarder kronor av upprustningen lånefinansieras 2026 till 2034, enligt överenskommelsen.
Ovanpå det ligger Ukrainastödet. Det militära stödet uppgår till omkring 128 miljarder kronor, och ramen är 40 miljarder om året för 2026 och 2027, skriver regeringen. Till det kommer 10 miljarder om året i civilt stöd till och med 2028, enligt Europaportalen.
Med SCB:s folkmängd på 10,6 miljoner blir det militära stödet hittills drygt 12 000 kronor per invånare, och årsramen knappt 3 800 kronor, enligt Dagens PS förenklade beräkning.
En tredje utgiftspost ligger i EU. Unionen lånar upp 90 miljarder euro, omkring 1 000 miljarder kronor, till Ukraina för 2026 och 2027 med EU-budgeten som säkerhet, enligt rådet. Lånet ska betalas tillbaka med krigsskadestånd från Ryssland. Uteblir det så hamnar notan hos medlemsländernas skattebetalare, skriver Europaportalen.
Natoländerna väntas lägga över 1 800 miljarder dollar på försvar i år, enligt Natos beräkningar via Anadolu. Rysslands 205 miljarder dollar för 2027 är omkring 11 procent av det, enligt Dagens PS beräkning.
Före detta statsministern Ulf Kristersson sa efter Natomötet att:
För mig och regeringen är Sveriges och svenska folkets trygghet och säkerhet det absolut viktigaste. Det ryska hotet kräver att vi rustar rejält och att vi gör det i ett högt tempo. Toppmötet i Haag har alltså landat på 3,5% + 1,5% till 2035. Men den svenska planen ligger fast. Vi siktar på 2030.
Upp till 300 miljarder kronor lånefinansieras 2026 till 2034, och de offentliga finanserna ska vara i balans senast 2035, enligt överenskommelsen mellan regeringen och fem riksdagspartier. Dagens PS har tidigare rapporterat att de sista miljarderna till Natomålet saknas och att partierna är oeniga.
Läs även: Kriminellt gäng utnyttjar Ukrainakriget – 7 av 10 kilo utvinns olaglig
Läs även: 95 procent av unga tror att de blir chefer före 30 år
